Så var det dags att göra en återblick av det år som gått. Det blev ett både intressant och i många avseenden ett överraskande år.
Året startade med en upptakt inför det förstående Sametingsvalet den 16 maj.
Det blev en valrörelse som i mångt och mycket präglades av den pågående coronapandemin. Valarbetet med fysiska möten fick ställas om till de digitala träffarna via datorerna. Om än saknaden fanns av att resa runt och träffa folk så visade det sig ändå att det gick hyfsat bra att genomföra en valrörelse med teknikens hjälp.
Partiets två huvudfrågor var den förestående utredningen av rennäringslagen och att Sverige inrättar en urfolkslag med konstitutionellt stöd av att samerna är ett erkänt folk tillika Sveriges urfolk och därmed omfattas av folkrätten.

När valresultatet kom den 28 maj visade det sig att partiet ökat från ett till två mandat.
Partiet var det enda parti som ökade mandatmässigt av de samverkanspartier som utgjorde det sittande styrelseblocket, dvs Samelandspartiet, Guovssonásti och Skogsamerna.
Tillsammans utgjorde den sittande styrelsekonstellationen efter valet av en majoritet i Sametinget på 16 mandat av 31.
Därmed fanns det förutsättningar att fortsätta ett samarbete byggd på kontinuitet att leda Sametinget ytterligare en mandatperiod.
I början av juni deklarerade den sittande styrelsekonstellationen ett fortsatt samarbete. Den utfästelsen följdes sedan upp i steg två med att fysiskt möte med partiföreträdarna under augusti i Arvidsjaur. På det mötet drogs riktlinjerna upp om det fortsatta samarbetet.
Partiet Samerna och Skogsamerna hade tidigare även deklarerat och ingått ett valtekniskt samarbete som tillsammans utgjorde fem mandat.
Det tredje steget i ett genomförande skulle ske i samband med Sametingets konstituering i Lycksele i slutet av augusti där även en regeringsförklaring skulle läggas fram.

Väl kommen till Lycksele visade det sig hända en rad obegripliga saker. I stället för att fullfölja den överenskomna planeringen gick partierna Guovssonásti och Samelandspartiet bakom ryggen på både partiet Samerna och Skogsamerna och gjorde upp en överenskommelse med Jakt och fiskesamerna ( JoF ) och Landspartiet svenska samer (LPSS ) som innebar att Samerna inte skulle ges något som helst parlamentariskt inflytande.
Därmed sprängdes förutsättningarna till fortsatt samverkan och ett maktskifte var ett faktum.
Skogssamerna å sin sida hoppade i ren panik av den valtekniska samverkan med partiet och anslöt sig till JoF och LPSS som nu utgör Sametingets politiska ledning de kommande fyra åren.
Partiet hamnade i opposition. Skälet till den totala utfrysningen av partiet Samerna angavs vara att partiet krävt för mycket positioner vilket ganska snart visade sig bygga på osanning.

På det nationella planet händer mycket som kan få negativ betydelse för samernas möjligheter att bibehålla kultur, renskötsel och kulturbaserat näringsliv. Den gröna omställningen, skogsnäringens skövlingar på de samiska markerna, rovdjurspolitiken, klimatfrågan, allehanda exploateringar för att nämna några. Det är frågor som både direkt och indirekt påverkar samiskt liv och leverne. Då pratar vi inte om positiva effekter på de samiska kultur och renbetesmarkerna.
Till de mer positiva frågorna är förhoppningsvis kyrkans ursäkt till samerna och vad det officiellt kan leda till., Inrättande av en sanningskommission. Ett införande av en konsultationsordning, Girjasdomens effekter på samisk rättsstatus vad avser förvaltning av jakten och fisket men även utformningen av en ny rennäringslag. Och så har vi Saarivuomadomens väglednde dom utfärdat av Norges Höyesterett vad gäller renskötsel på norsk sida, inkluderat de egendomsrättsliga förhållandena.
De utredningar som initierats i samband med översynen av ny rennäringslag kan i förlängningen också innebära att samerna som folk nu kan omfattas av en folkrättslig lag som eget folk (urfolkslag) skild från en näringslag som ändå rennäringslagen ger uttryck för.
Partiet är representerad med en sakkunnig ledamot i den kommande översynen av rennäringslagen.
Sammanfattningsvis lämnar vi det gamla året med en rad uppstartade frågor som både väcker oro men även frågor som ger hopp om framtiden.

Anders Kråik, partiordförande