Samepolitik i förändring!

För lite drygt tre år sedan lade regeringen ett förslag på en ny samepolitik genom en departementsskrivelse (Ds 2009:40, vissa samepolitiska frågor).

Åtta år dessförinnan hade en arbetsgrupp som regeringen tillsatt för att utreda de samiska frågorna lagt sitt betänkande. En ny rennäringspolitik – öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare (SOU 2001:101). Utredningen gick under namnet rennäringspolitiska kommittén.

I kommitténs arbete var även sametinget representerat.

Efter avslutat uppdrag, (2001) lämnade rennäringspolitiska kommittén ett betänkande som utgjorde grunden för en rad förslag som till viss del även kom att ingå i förslaget till regeringens Ds 2009:40.

Betänkandet från rennäringspolitiska kommittén var omdiskuterat, bland annat om vem renskötselrätten skulle knytas till, samebyn eller den enskilde.

Utöver alla tidigare utredningar har det tillkommit några utredningar till såsom Jakt och fiske i samverkan(SOU 2005:116) och Samernas sedvanemarker (SOU 2006:114).

Sedan några år tillbaka pågår ett samnordiskt arbete mellan Sverige, Norge och Finlands regeringar och sameting, kallad nordisk samekonvention. Inriktningen i det arbetet är att lägga fram att en gemensam konvention i samefrågorna.

För svenska samers del kommer det pågående arbetet i Nordisk samekonvention i viss mån att präglas av ovan beskrivna utredningar liksom frågan om Sveriges anslutning till Ilo – konventionen 169. I statens utredningar finns dock uppenbara brister. En gemensam nämnare för alla statliga utredningar är att de utgår från att befästa statens rättigheter över land, vatten, jakt och fiske och därigenom inskränka de samiska rättigheterna. De politiska överväganden som regeringen lägger till grund i sina förslag blir därför katastrofala för samerna eftersom det handlar om att inskränka de samiska rättigheterna till förmån för statens inflytande. Jag vet inte hur många gånger jag hört det sägas från ansvariga politiker i regeringen ” Ja men ni måste ju förstå att vi måste ta hänsyn till opinionen och kan inte lägga allt för långtgående förslag”. Råd ska alltså gå före Rätt när det gäller samiska rättigheter . Det vittnar om det anmärkningsvärda tillståndet att dessa fördolda kolonistiska tankegångar fortfarande präglar en modern stat och genomsyrar därför hela samepolitiken.

När så regeringens förslag; vissa samepolitiska frågor, (Ds: 2009:40), äntligen kom till sametinget för yttrande i slutet av 2009 avstyrkte sametinget förslaget i sin helhet. Förslaget ansågs med rätta vara så tunt och bristfälligt att det i stället för att stärka de samiska rättigheterna skulle få motsatt verkan. Bland annat skulle ett medlemskap i en sameby i praktiken vara rättighetsmässigt innehållslöst. I departementsförslaget fanns inte ett spår av de intentioner Sverige bundit sig vid när Sverige ratificerade urfolks – deklarationen 2007.

Regeringen har tagit fasta på sametingets protester och lagt frågan på is i avvaktan på att sametinget självt ska komma med förslag på utformningen av en ny samepolitik.

Sametinget å sin sida har i en arbetsgrupp under snart två år arbetat med frågeställningen. Arbetsgruppen har bestått av åtta personer, en representant från varje parti. Sammantaget har arbetet präglats av stridiga viljor och resultatet blivit spretigt. I mångt och mycket har effektiviteten och de stora penseldragen fått stryka på foten till förmån för små detaljer. Det kan nu konstateras att sametingets arbetsgrupp i den ursprungliga formen har misslyckats med sitt uppdrag och det krävs nu nya tag.

Men det temporära misslyckandet skapar också erfarenhet och insikt i det komplicerade arbete som det samiska samhället står inför.

Även om arbetsprocessen i sametinget tappat fart så är det viktigt att arbetet inte avstannar helt. Med lite positivt tänkande kan misslyckanden även tjäna som inspirationskälla och ge kraft till att se över vilka lösningar som kan vara fruktbara framöver. Reformarbete för en förändrad samepolitik är en mycket central fråga som det samiska samfundet står inför men innehåller samtidigt svåra och komplicerade frågeställningar som måste lösas.

Partiet lägger ett eget förslag!

För partiets del intar rättighetsfrågorna en särställning på alla plan, därför lägger vi nu ett eget förslag.

Vi menar att ett reformistiskt rättighetsarbete är en grundläggande och en helt avgörande förutsättning för att samer ska kunna leva, verka och bo i de samiska traditionella områdena – och med det utveckla/behålla språket, näringsgrunden, de kulturella värdena, skola, vård, omsorg etc. Därför måste vi våga anta utmaningarna, ta ansvar och stå upp för hur vi själva vill forma vår egen utveckling.

Partiet ska vara en självklar del i en utvecklingsprocess för samiska rättigheter och med de tidigare initiativ partiet tagit i rättighetsfrågorna, står partiet inte barfota.

Partiet Samernas förslag utgår från folkrätten för att skapa en så bred positionering som möjligt i de fortsatta diskussionerna. För fortsatta diskussioner kommer det att bli, förhoppningsvis, konstruktiva sådana. Förslaget remissas just nu till partiets distrikt, samiska organisationer och till juridiskt sakkunniga. Partiets kongress kommer slutligen att behandla förslaget under maj månad.

Ni kan läsa förslaget här på sidan under länken.

Motionen

en_ny_samepolitik.pdf

Anders Kråik

Partiordförande

Sametinget i Sverige

Sametinget i Norge

Sametinget i Finland

PARTIER

Samelandspartiet
Guovssonásti
Vuovdega – Skogssamerna
Landspartiet sv. samer
Min Geaidnu
Jakt- och fiskesamerna
Albmut

Övrigt

Verddeviessu Blogg

Sametingsvalet

Samer.se

Media

Nuorat

Samefolket

Sameradion

Oððasat

 På kongressen i Arvidsjaur i maj 2015 tog SAMERNA ett enigt beslut att stödja en samisk förvaltning av jakt och fiske.

Bakgrunden till kongressens ställningstagande var Girjasmålet.

Tingsrättens bedömning är ett erkännande av samernas rätt att förvalta jakt och fiske inom sitt eget område.

Domen är principiellt viktig i kampen för ett självbestämmande i alla samiska frågor.

Partiets visioner kommer från den mångfald som präglar det samiska samhället där partiet för en bred politik inom olika sakområden.

Vi lever mitt i den vardag som starkt påverkar oss och vi vill medverka till att arbeta för att förnuftiga strategier upprättas som tar hänsyn till att säkerställa och utveckla den samiska kulturen, näringarna och rätten för alla samer.

I det arbetet ar sametinget ett viktigt organ för att kunna samla en bred uppslutning som ger tyngd till de samiska frågorna. Därför är det viktigt att aven arbeta för att utveckla sametinget.

Partiet Samerna ar valet för dig som tror på rättvisa, sunt förnuft, mångfald och en gedigen grund i ett samiskt samhällsbygge där alla resurser används och ingen ställs utanför.

Sametinget inrättades 1993 efter beslut av riksdagen. Detta förhållande är ett erkännande av samerna som ett eget folk med egen kultur språk och historia.

Sametinget är det organ som demokratiskt kan spegla det samiska samhällets vilja förutsatt att demokrati får råda. I sametinget har samerna en möjlighet att delta i samhällsplaneringen och påverka samiska samhällsfrågor. I grunden så ligger generationer av samers politiska arbete för ett inflytande och ökat självbestämmande, vilket resulterade i sametinget. Det samiska samhället har därmed en grund för ett gemensamt administrativt organ som kan koordinera det samiska folkets gemensamma insatser. Därför är det viktigt att det politiska arbetet även siktar på att utveckla sametinget för att kunna främja och förstärka ett utvecklingsarbete.

Genom EU: s strukturfondsprogram har Sametinget getts ekonomiska resurser till näring och kulturutveckling. Sametinget har under innevarande mandatperiod fått utökade myndighetsuppgifter och är sektorsmyndighet över vissa rennäringsfrågor.
Partiet SAMERNA vill verka för att utarbeta förslag till åtgärder för att möta nya krav som breddar sektorsansvaret. Partiet vill särskilt betona att det som ska skördas i morgon måste sås i dag.

SAMERNA verkar för:

Att sametinget ska skapa förutsättningar för en utveckling av det samiska samhället för alla samer.

Att sametinget ska vara representativt för det samiska folket. De grundläggande demokratiska grunderna för insyn, öppenhet och delaktighet måste ges utökade resurser från statsmakten så att går att arbeta demokratiskt med beredningar i olika ärenden för alla. 

Att sametinget blir hela det samiska folkets plattform och redskap för ett framtida samhällsbyggande

Att sametinget utvecklas med kompetens, kunskap och ges ett större ansvar i de samiska frågorna.

Samerna har enligt 1 2§ ärde stycket regeringsformen ett grundlagskydd i egenskap av etnisk minoritet. Den svenska Riksdagen har uttalat att samerna i Sverige är en etnisk minoritet som i egenskap av ursprunglig befolkning i sitt eget land intar en särskild ställning. Sett ur ett internationellt perspektiv är dock samerna att betrakta som ett urfolk i fyra länder, snarare än en etnisk minoritet. Samebyn organiserar rennäringen och är stommen i det samiska lokalsamhället. En ny organisering och lagstiftning av samebyn är på gång för att bland annat möjliggöra en breddad verksamhet.

Partiet SAMERNA kommer att oreserverat arbeta för att reformerna ska komma hela det samiska folket tillgodo och att ingen ställs utanför en ny lagstiftning.

Några viktiga stommar som utgör grunden för organiserandet av en ny sameby med större lagstiftade befogenhet är:

• Att IL0 – konventionen 169 om urfolks rättigheter undertecknas av Sveriges regering.
• Att Fn:s urfolksdeklaration praktiskt efterlevs
• Att Nordisk samekonvention färdigställs
•  Att sametinget utvecklas och förbereds för större administrativa uppgifter och får ett större ekonomiskt förvaltningsansvar.
• Att det ges ett större ansvar till ett samiskt självbestämmande som blir knutet till sametinget.

Samerådets Kirunadeklaration ger stöd till det samiska folkets krav på ett tryggande av rättigheter och partiet SAMERNA ansluter sig till deklarationen som innehåller b.la. följande.

1. Staterna är förpliktade att erkänna och respektera det samiska folkets rätt att äga, besitta, förvalta och bruka land-sjö-vatten och naturresurser i egna områden.

2. Land-sjö-vatten och naturresurser är avgörande för samernas kultur och traditionella näringar. Nationalstaterna är därför förpliktigade att etablera ett effektivt rättsligt skydd för samiska traditionella områden och näringar.

Reformer

Statsmakten har i århundraden styrt över samerna i eget intresse. Många prövningar och förändringar har skett. Väldigt lite har samerna själva kunnat påverka utvecklingens gång. I de stora statliga reformerna har samerna varit utlämnade till nationalstatens goda vilja. Detta har lett till att förståelsen för det samiska folket inte alltid varit det bästa och heller inte det främsta målet i en kolonisering av samiskt land. För samisk del har utredningar föregått lagstiftning men färgats av den svenska synen på regleringar av rätt samer emellan. Splittringen bland samer har ofta blivit konsekvensen av en stel och oförstående lagstiftning för samers skiftande livsvillkor

FN:s Urfolksdeklaration

FN:s urfolksdeklaration antogs efter 22 år av FN.s generalförsamling den 13 september 2007. 

Sverige är en av nationerna som undertecknade deklarationen. Deklarationen ger nytt hopp för urfolken världen över inklusive samerna om staterna ska respektera och säkerställa urfolkens rättigheter. Det är viktigt nu att sametinget tillsammans med staten arbetar aktivt med en verklig realisering av deklarationen.

Nordisk samekonvention.

Nordisk samekonvention är ett gemensamt framtaget dokument som har processats fram  mellan de tre nordiska länderna, Sverige, Norge, Finland. Nordisk samekonvention omfattar alla samer oberoende av yrken. Sametinget antog konventionen 2006 och det ställs stora förhoppningar på att konventionen kan förverkligas för att trygga samernas rättsställning. 

ILO – konventionen 169

Enligt regeringen är grunden lagd genom utredningar för att se över en eventuell raticifiering av ilo-konventionen 169. Reformen kan ses som den viktigaste reformen för att  ny typ av sameby kan skapas med en säkerställd rättsgrund med breddad verksamhet, där alla samer får plats. Klara besked behövs när det gäller rättsgrunden för den samiska befolkningen.

 Gränsdragningskommissionen

En statlig utredning, gränsdragningskommissionen, skall fastställa gränserna för samernas sedvanerättsområden i Norrland. I samband med stiftandet av första renbeteslagen 1886 och 1925 års renbeteslag uttalade staten att samernas sedvana finns i hela Norrland ända ner till Gävleborgs län. I förhållande till statens tidigare uttalanden har betesmarkerna inskränkts. 

Samiskt självbestämmande

SAMERNAs 7:e kongress är 1999 antog enhälligt programmet “Samiskt sjålvbestämmande”. SAMERNA var därmed först av samiska organisationer, inbegripet samiska organisationer i Norge, Finland och Ryssland, att skapa ett skrivet dokument för hur någon form av självbestämmande kan skapas för samer. Programmet lämnades in som motion till Sametinget samma år. SAMERNAs program innehöll nio konkreta förslag. Den statliga Sametingsutredningen som presenterades 2002 godtog fyra av förslagen. 

Sametinget har 2006-2008 arbetet med en utredning för självbestämmande som antagits av sametingets fullmäktigeförsamling under våren 2008. Dokumentet har av sametingets självbestämmande kommitè lämnats över till den pågående grundlags beredningen.

Organiserandet av nästa generations sameby med utvidgad lagstiftning

Här har SAMERNA lagt förslag i ett omfattande programarbete som syftar till att stärka det samiska samhället

Jämställdhet

Regeringen har under 2008 beviljat Sametinget 1,5 miljoner kronor. Medlens syfte är att stärka kvinnornas roll i det politiska arbetet med en jämnare könsfördelning i sametinget. Vi tycker att man även i grunden ska bereda en jämställdhet utifrån sociala, ekonomiska, rättsliga, och etiska förhållanden för alla. Det är först då jämställdhet verkligen kan uppnås och ge sig till uttryck i en jämställt samhälle. Partiets ideologi vilar på i grundvalarna av rättvisa, solidaritet och jämlikhet där alla värderas lika I partiets arbete har det sedan flera år tillbaka stadgats för en jämbördig fördelning av uppdrag, tillsättningar och varannan man och kvinna på partiets valsedlar.

Grundlagsberedningen.

Den pågående grundlagsutredningen ska komma med förslag på en förändring av Sveriges konstitution (grundlagen). Det berör samerna i allra högsta grad och är högst avgörande om att samer som ett urfolk kan tillerkännas ett skydd i grundlagen.

Partiet Samernas ordförande Anders Kråik har ordet

Ärade väljare!

Till dig som väljare vill vi ge ett antal grundläggande skal som borgar för ett långsiktigt trovärdigt och ansvarstagande politiskt arbete i sametinget för alla samer. Partiets stomme är människor från alla delar i det samiska samhället, det är vår styrka i ett politiskt arbete med omtanke om helheten.

Samerna arbetar för mångfald i ett brett perspektiv av olika frågor som rör det samiska samhället. De samiska frågorna är sammanflätade i varandra eftersom de bygger på en gemensam grund Som bekant är en kedja inte starkare än sin svagaste länk. Därför ar det viktigt att om kedjan ska hålla att aven länkarna är starka. Vi vill skapa förutsättningar som lyfter det samiska samhället in i en utveckling som ekonomiskt och rättsligt möjliggör att samer kan leva, verka och bo i de områden vi traditionellt brukat. Vi kan med stolthet redogöra för att alla våra övergripande förslag till reformer har följts av omfattande skriftliga programarbeten som i detalj visar vad vi vill som parti.

Vi tycker ätt det är ett trovärdigt och ärligt sätt att arbeta utifrån och framförallt skapar det en öppenhet där ingen behöver tveka var vi står politiskt. Dessutom är vi ensamma om att i skrivna dokument presentera helhetslösningar för det samiska samhället. I detta valprogram redovisar vi också kort den inställning som Samelandspartiet, jakt och fiskesamerna och skogssamerna har i frågor som djupt berör alla samer i framtiden. Allt för att du som väljare ska kunna se olikheterna mellan partierna.

Det ska poängteras att vår redovisning av andra partiers inställning ar baserad på hur de röstat i sametinget och inte på vad de säger när de får tillfälle att uttala sig i media.

Partiet SAMERNA behövs i sametinget.

SAMERNA behövs i Sametinget för att göra det samiska samhället mera rättvist, tolerant och framtidsorienterat. Vi behövs inte minst för att ge röst åt de rättighetsmässigt svaga grupperna och vi behövs för att starka den samiska rätten till land och vatten.

Jag är 48 år och bor i Vemdalen. Jag har varit ledamot i SAMERNAs styrelse sedan 1997. Jag har varit delaktig i de tre stora programarbeten som partiet gjort och presenterat i skriftlig form. Jag valdes till ordförande för SAMERNA i juni 2003 och det ar ett stimulerande uppdrag att leda arbetet i ett parti med sådan bredd.

Jag hoppas på ett högt valdeltagande och Din röst ar viktigare än Du tror för skapandet av färdvägen, inte minst för att påverka Sveriges riksdag till att stifta lagar som ger ett skydd, där inga samer ställs utanför.

Anders Kråik

Rennäringen är den största näringen och står för en viktig del av det samiska kulturarvet. Ur närings- och sysselsättningssynpunkt i glesbygd är näringen mycket betydelsefull och bidrar till ökad sysselsättning inom och utanför samebyarna i olika led.

En viktig uppgift för oss är att ta ett övergripande samepolitiskt ansvar så att näringen kan tryggas och utvecklas. Förhållandet är kopplat till den nationella lagstiftningen som begränsar näringen samt den nationella rovdjurspolitiken som slår sönder rennäringens lönsamhet. Staten låter rennäringen stå för den största kostnaden för rovdjursförvaltningen vilket inte kan accepteras. Rennäringen är den enda näringen som har predation på sin produktion vilket måste beaktas vid bedömningen av antalet rovdjur i renskötselområdet samt att ersättningsreglerna ses över så att förlusterna ersätts fullt ut.