Kategoriarkiv: Okategoriserade

MILJÖ- OCH KLIMATANPASSNING

Sapmi och renskötseln påverkas i mycket stor grad av klimatförändringen och behöver en strategi för att möta och begränsa dess verkningar. Detta kan delas i två områden.

  1. Det behöver göras åtgärder för att anpassa till förändringen som skett och kommer att ske med klimatet utanför vår möjlighet till påverkan globalt.

  2. Vi i Sapmi och i renskötseln behöver följa utvecklingen och anpassa oss till att minska förorening i vår egen miljö och på det sättet minska utsläppen globalt.



Område 1.

  • Renen drabbas tydligast av försvårande vinterbete. Det gäller att värna om betesro i största utsträckning. Naturbete kan inget konstfoder ersätta. Även faunan och övrigt djurliv påverkas.

  • Skogsavverkning får inte ske i stora sammanhängande ytor och hänglavskogar måste få utökat skydd mot skövling.

  • Framtida uttag av skog ska ske med betesvänliga metoder i samråd med samebyarna. Markberedning som påverkar bete ska inte tillåtas.

  • Generellt förbud mot snöskoterkörning för allmänheten utanför leder. Dispens för nyttotrafik och för de som har motiverade behov av att färdas utanför en led ska dock kunna ges, ex samiska intressen eller andra som omfattas av särskilda upplåtelser.

  • Staten måste ta ansvar för de negativa ingrepp de gjort i naturen och ersätta de skador och extra åtgärder som samebyarna nödgas vidta.

  • Staten bör medverka och bekosta sändare till minst 20% av renarna i Sverige. På det sättet hinner samebyarna och enskilda göra snabba ingripande vid splittring av renarna på grund av störningar.

  • Med stora renförluster på grund av klimatförändring måste rovdjursangrepp på ren minskas och absolut hållas under nivån för överenskommelse.

Område 2.

  • Utveckling av drönare och IT-teknik gör oss mindre beroende av motordrivna fordon i direkt renskötselarbete. Stöd för inköp och utveckling av tekniken behöver främjas.

  • Medel ur viltvårdsfonden ska utbetalas till samebyarna för att kunna sköta jakt, fiske och viltvård som samebyarna äger och förvaltar enligt prejudikat i HD-dom.

  • Bygga upp från grunden egen förvaltning av naturresurserna i varje sameby. Utbildning och forskning med gammal som ung.

  • Underlätta flyttningar genom förbättringar av flyttleder och övernattningsställen.

  • Underhålla gångstigar med slyröjning och broar för att underlätta vandrande istället för användning av motorfordon.

  • Ökat underhåll av befintliga kommunikationsleder för motordrivna fordon inom renskötseln för att underlätta övergång till alternativa miljövänliga färdsätt.



Årskrönika 2020

Då lämnar vi det år som gått och blickar framåt. Men först en liten återblick av det år som gått.

Ett år som präglades med ledorden, avstånd, handsprit, munskydd och tvätta händer.

Girjasdomen.

Året rivstartade med domen som fick statens koloniala försyndelser att skaka i sina grundvalar då Högsta domstolen förkunnande i dom den 23 januari att Girjas sameby vunnit mot svenska staten. En långdragen process var nu över i ett mål som pågått i drygt 11 år och som handlade om rätten att förvalta småviltjakt och fiske inom samebyns område. När så domen rapporterades ut i riksmedia tutades och vinkades det glatt i huvudstaden när folk såg samerna i sina dräkter. Det var en sorts folkets hälsning som uttryckte medkänsla och upprättelse.

Alla samebyar stod bakom processen.

Nu var det inte bara Girjas som stod bakom en process även om de var huvudaktör i målet. Innan stämningen mot staten lämnades in hade alla samebyar mangrant slutit upp bakom beslutet. Det skedde på SSR:s landsmöte 2008. Det var också då som Girjas utsågs att vara den Sameby som skulle utgöra part i målet. 2009 lämnades stämningsansökningen in. Samefonden har under processens gång varit involverad som finansiär. Trots att målet enbart omfattade en sameby så har det varit en av Sveriges största civilrättsliga mål. Med domen i hand finns nu en vägledande dom över rätten att förvalta jakten och fisket inom samebyarnas renbetesområden.

Vad händer nu?

Som en följd av domen har regeringen påbörjat en process som ska föregå framtagandet av direktiv inför en kommande utredning av rennäringslagen. Det märkliga är att många motstående intressen förutom de samiska intressena har fått komma till tals. Främst på barrikaderna har jägareförbundet stått. De har drivit och anser fortfarande att den rådande ordningen som rådde vid införandet av den fria småviltjaktreformen ska kvarstå. Hade det varit omvänt att staten vunnit målet så hade jägareförbundets krav varit mera relevant men nu är det faktiskt tvärtom. Mer tondöv än så kan man nog inte vara mot en dom som avgetts av nationens högsta rättsliga instans. Justitieombudsmannen har under hela processen varit tydlig med att staten å sin sida ville ha ett rättsligt klarläggande i frågan och då får man väl utgå från att domen respekteras fullt ut.

I ett samiskt perspektiv är domen ett erkännande av samernas rätt i egenskap av ett urfolk som bebott landet så länge att en obestridbar rätt uppstått på grunden urminnes hävd. Den rätten omfattar alla samer vilket också framgår i lag. Nu kan man i och för sig hävda med fog att det är samebyn som erkänts rätten att förvalta, dvs att det med dagens reglering av rennäringslagen skulle omfatta enbart medlem i sameby. Staten kan dock utifrån de folkrättsliga förpliktelserna som beaktats i domen se sig nödgad att reformera en helt ny samepolitik vilket också ett enigt Sameting uttalat.

Pandemin av covid – 19.

En hel värld satts i chock när nyheten om det nya viruset kom från den kinesiska staden Wuhan. I början kändes hotet avlägset men när larmrapporter strömmade in från de italienska skidorterna om att smittan tagit fäste ökade paniken. Viruset hade bara på någon vecka tagit sig in i Europa och spreds nu som en löpeld. De första rapporterna om insjuknade svenskar kom strax därefter. Nu började också de första dödsfallen rapporteras. Pandemin blottade stora brister i beredskapen.

Det blev en dyrköpt erfarenhet som kostade många människor livet och ett helt förändrat leverne i samhället mot det vi var vana vid. Att överblicka alla konsekvenser av pandemins härjningar för samisk del kan inte göras förrän pandemin ebbar ut och ett normalt leverne kan uppstå igen. Förhoppningarna står nu i att besegra viruset med vaccin.

Arbetet med att nå Samepolitiska mål sker digitalt.

Sametingets verksamhet i likhet med andra verksamheter fick ställas om över en natt. Det politiska arbetet har dock kunnat fortsätta om än i andra former. Planerade fysiska möten fick ställas in eller ändras. Det visade sig snabbt att den digitala beredskapen var mycket god och väl utvecklad för att ersätta fysiska möten. Snabbt var Sametinget på banan och kunde utan större besvär fortsätta arbetet men nu utan resor och fysiska träffar. I slutet av året och med vidtagna säkerhetsåtgärder samt avskilt från övriga samhället kunde dock Sametinget genomföra ett fysiskt plenum

Några viktiga politiska frågor.

Lag om konsultation.

En fråga som det har arbetats med under flera år är lagen om en formell konsultationsordning. Den tar bäring på att de samiska parterna såsom Sametinget, samebyarna och samiska organisationer/föreningar har rätt att begära konsultation av frågor av särskild betydelse. Konsultationen omfattar statliga förvaltningsmyndigheter, regeringen, kommuner och regioner. Förslaget har mött hårt motstånd från exploaterande intressen inom renskötselområdet, främst skogs -och gruvnäringen. Förslaget kommer under 2021 att läggas fram som en proposition till Sveriges riksdag. Som med all lagstiftning är det viktigt att lägga fast en standard hur den ska tillämpas för att uppnå avsedd effekt. En viktig del i det är att samiska parter bör bevaka sin rätt för att komma tidigt in i olika beslutsprocesser för att ha möjlighet att påverka på ett bra sätt.

Beredningsprocess Sanningskommission

Regeringen beviljade en miljon till Sametinget som ska gå till arbetet med en beredningsprocess inför en sanningskommission. Arbetet startades upp genom enkätsutskick till den samiska allmänheten för att inhämta synpunkter som sedan ska sammanställas om vilka teman som ska ligga till grund i en sanningskommission.

Regeringsuppdrag psykisk hälsa

Regeringen har gett folkhälsomyndigheten -och Socialstyrelsen uppdraget att tillsammans med bland annat Sametinget inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi om psykisk hälsa och suicidprevention (självmord). För utförande av uppdraget har Sametinget delegerat uppdragets genomförande till Umeå universitet och som leds av hälsoforskare Petter Stoor. En nationell hälsostudie genom enkätfrågor kommer att genomföras bland den samiska befolkningen under 2021.

Anders Kråik, ordförande

Sametinget ska banta antalet orter som får tävla om planerade parlamentsbyggnaden.

Den förre styrelsen ledd av H. Jonsson efterlämnade ett oklart arbete i frågan om alternativ placering av en ev parlamentsbyggnad. Att färdigställa ett mera omfattande förslag har nu lagts på Anders Kråik, partiet Samerna. Detta innebär att i första hand banta ner antalet orter utifrån ett antal objektiva kriterier och att utföra en konsekvensutredning av vad ett beslut skulle innebära om Sametinget skulle välja en annan plats än Kiruna.

Kansliet har i nästan 25 års tid steg för steg utvecklats och varit en av de snabbast växande myndigheterna i Sverige. Av den anledningen ställs det krav på förutsägbarhet för att verksamheten inte ska äventyras. Förra styrelsen såg aldrig över frågan om en konsekvensutredning. Däremot gjordes en tabell som skulle ligga till grund för att bedöma lämpligheten för de orter som anmält intresse. En sådan tabell säger inget om konsekvenser.
Anders Kråik ska mera ingående se på för och nackdelar med olika placeringsorter för det planerade sametingsparlamentet.

Läs på Facebook

Nordiska samekonventionen

Partiet samerna kommer inte godkänna den nordiska samekonventionen i dess nuvarande form. Vi vill omförhandla med de nordiska sametingen för att komma fram med en gemensam konvention.

Behovet av en gemensam konvention finns eftersom vi är ett folk spridda över flera länder.
Det som är bra med den nuvarande konventionen är att den behandlar oss just som ett folk och att vi har vissa rättigheter.

Det som är mindre bra med konventionen är delen om självbestämmandet, den behöver förstärkas.
Andra delar som inte håller måttet är rättighetsdelen.
Vi ska se konventionen i ljuset av vad en ratificering av ILO 169 skulle kunna innebära för urfolket samerna.

Jielemen Aavoe – Jubileumsföreställning för Sápmi

Jielemen Aavoe – en jubileumsföreställning för att fira att det är 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls i Trondheim. Musiker, skådespelare, dansare och konstnärer från hela Sápmi deltar.

Nu kan du se programmet på SVT Play.

Jielemen Aavoe sänds direkt från Olavshallen i Trondheim i SVT2 kl.19:30 – 21.00. Inför föreställningen sänder SVT live från Röda mattan, kl.16.00 – 17.30 på webben och SVT Play.

Föreställningen är producerad av Det Samiske Nasjonalteateret Beaivváš i samarbete med Det Norske Kringkastingsorkesteret.

Källa :http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6624182

Samernas nationaldag 6 Februari


Idag infaller  samernas nationaldag som samtidigt markerar 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls i Trondheim 1917.

Det var första gången i den samiska historien som nord- och sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för diskutera gemensamma problem. Därför har den 6 februari valts som en viktig symboldag för alla samer, oavsett vilket land man bor i.

Samernas nationaldag har firats sedan 1993.

Sametingets sida om nationaldagen