Styrelsen missköter regeringsuppdraget!

Huvudfrågan om Samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap avgjordes utifrån ett motförslag lagd av den politiska ledningen, JoF, Skogssamerna och Landspartiet svenska samer. Ytterligare en anmärkningsvärd hantering av beslutsärenden av hur styrelsen agerar. Ett oförutsägbart maktspel som blir närmast löjligt.

Bakgrunden till styrelsens förslag var regeringens uppdrag som gavs till Sametinget efter Högsta domstolens dom där Girjas sameby vann mot staten i frågan om rätten att upplåta jakt och fiske.

I beslutet från regeringen stipuleras att uppdraget ska ske i nära dialog med samebyarna och att förslag från Sametinget ska stödjas av en majoritet av samebyarna och att viljeinriktningen från samebyarna tydligt ska framgå i förslagen.

Allt detta har åsidosatts i styrelsens arbetssätt och resultatet blev precis tvärtom. Ingen hörsamhet för regeringens beslut , ingen dialog, ingen förankring och inga samebyar blev involverade i styrelsens arbetsprocess. Något stöd eller viljeinriktning från samebyarna i enlighet med uppdraget kunde därför styrelsens inte presentera i sitt förslag till beslut. Däremot var styrelsens åsikter synnerligen väl redogjorda för i förslagsdelarna. Men det var ju inte den styrande majoritetens syn som var central i regeringens uppdrag utan samebyarnas. Det fanns en tid före Girjasdomen och nu har vi en tid efter att förhålla oss till, i vart fall om man ska utgå från ett seriöst politiskt arbete.

Att nu bortse från samebyarnas medverkan i ett regeringsuppdrag är inte bara aningslöst utan även direkt dumdristigt. Om nu styrelsens ambitioner inte sträcker sig längre än till att bortse från intern demokrati, lagar och paragrafer så borde styrelsen åtminstone reflektera över hur statsförvaltningen fungerar. I över hundratrettio år har statsförvaltningen befäst samebyarnas och dess medlemmars juridiska status. I det sammanhanget har även domstolarna varit en viktig del för att klarlägga tvister, både internt som externt vilket även gett ytterligare juridisk vägledning. Det underliggande motivet för staten av att inordna renskötseln i lag var att bevara en kulturellt viktig grundstomme för den samiska befolkningen genom utövandet av renskötsel som i senare lagar blev skattlagd. Genom domstolarna har det klarlagts att renskötselrätten upprätthålls genom ett kontinuerligt bruk vilket får förstås mot bakgrund av att rätten är en bruksrätt, en egendom ( jmfr HD:s dom skattefjällsmålet NJA 1981) som upprätthålls genom obrutet nyttjande för att inte gå förlorad. Även om rättens grund är urminnes hävd och tillkommer den samiska befolkningen gäller detta statement. Därför är det viktigt att samebyarna är involverade i en process som berör de upparbetade och bevarade rättigheterna. Men konsultation är tyvärr ett okänt begrepp för Sametingets styrelse trots lagen om konsultationsplikt. Den rundas nu genom att styrelsen gör en politiseringsprocess av frågan.

Sametingets politiska beslut riskerar nu att bli en pyrrhusseger för den politiska ledningen och kan knappast tjäna något annat syfte än att lura väljare att rösta på orealistiska visioner.

Sametingets bärande del i förslaget!

I förslaget från den sittande styrelsen så står man bakom att alla samebyar ska inneha egen rådighet över förvaltningen av jakten och fisket. Det är bra och det borde betyda att förslaget utgår från en lokal förvaltning i överensstämmelse med högsta domstolens slutsatser i Girjasmålet .Men det måste då kopplas till att samebyarna med dess nuvarande medlemmar är en aktör som innehar rådigheten att själva anta nya medlemmar som inte bedöms konkurrera med renskötselns begränsningar om tillåtet högsta renantal eller på annat sätt konkurrerar på ett näringsmässigt sätt i markanvändningen.

I avsaknad av ett framåtsyftande arbete så skulle förslag till en ny lag möjligen kunna framhålla vikten av att samebyarna ges kompetens att också anta  nya medlemmar utifrån ett tillägg i lagen om annat medlemskap. Men där samebyarna fortsatt har kontroll. En väsentlig skillnad än dagens medlemskap som enbart vilar på att bedriva renskötsel. Det bör då beaktas särskilt att  renskötselns intresse måste ges företräde i organisering och beslutsprocesserna inom samebyn om det praktiskt skulle fungera.

Här menar dock Sametingets majoritet att det är ytterst Sametinget som ska vara myndighet över rådigheten genom föreskrifter, både av medlemskap och av jakt och fiskeförvaltningen vilket torde komma i konflikt med de privaträttsliga frågorna samt lägger hinder för hur en lokal förvaltning ska utformas på ett hållbart sätt.. Även förslag om samebyns inre organisering ställer frågor om hur förvaltningen ska hanteras med motstående interna intressen över tid med tanke på att en ny lag utgår från ett långsiktigt perspektiv.

Nuvarande samebyar är ingen nystartad föreningsverksamhet utan leder sin historia till tider långt före den första renbeteslagen. Något som den polititiska ledningen helt verkar förbise i sitt förslag. Inga överordnade hänsynsregler finns. Eftersom nuvarande styrelse medvetet åsidosatt dialogen med näringens organisationer så har man valt att försöka köra över samebyarna. Det är beklagligt nu när man hade chansen att försöka hitta godtagbara lösningar genom dialog som främjar en utveckling. Istället går man nu på för fullt med en splittringspolitik och den här gången går det inte att skylla på staten.

Statskontorets myndighetsanalys!

Statskontorets rapport pekar på stora missförhållanden i hur myndigheten leds av denna styrelse. I rapporten går att läsa följande: ” Verksamheten brister i hur väl myndigheten lever upp till de rättsliga förutsättningarna som gäller för en förvaltningsmyndighet under regeringen. I vissa delar ser vi tecken på att man inte fullt ut accepterar de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Det är också så att den praktiska efterlevnaden av interna styrdokument varit svag. Ett sådant exempel är att att det återkommande uppstår jävsituationer”.  Som en följd av hur styrelsen missköter sitt uppdrag höjs det nu röster för att rennäringen ska kopplas bort från Sametinget. En fråga som kan bli högst aktuell även i den pågående renmarksutredningen

Anders Kråik, partiordförande

Partiets reservation bilaga (Se i nytt fönster)

Strax lämnar vi det år som gått och kan göra en tillbakablick på det år som började på det mest dramatiska sätt. Här kommer ett axplock av stort som smått!

Rysslands anfallskrig som de kallade en särskild militär operation!

Året hade knappt börjat förrän Ryssland plötsligt startade ett anfallskrig mot sitt grannland Ukraina och de fasansfulla bilderna från krigets brutalitet kablades ut över världen. En värld som stod i chock över det inhumana som skedde mitt i Europa. Medierapporteringen har i spaltmeter gett ett ansikte på det ohyggliga krigsbrott mot civila som Rysslands gör sig skyldig till. Trots att Ryssland styrs av ett parlamentariskt envälde har ändå landet betecknats som en högt civiliserad och pålitlig stat. Nu kan knappast någon förena den tanken med ett civiliserat handlande. Ett mörker faller över Europa och skapar en stor säkerhetspolitisk osäkerhet. Sametingets partier gjorde tillsammans ett enat uttalande till stöd för det Ukrainska folket.

Som en följd av anfallskriget ansökte Sverige och Finland om medlemskap i Natos försvarsallians. Vem kunde tro det för bara ett år sedan? Sverige som hållit så hårt på sin neutralitetspolitik blev nu intvingade i ett hörn och av säkerhetspolitiska skäl sågs ingen annan relevant utväg. Frågan bär såklart många dimensioner och kan diskuteras fram och tillbaka, för och emot men det ytterst vägande skälet som fällde avgörandet var rikets säkerhet.

Pandemin.

I takt med ökad vaccineringen mot covid 19 öppnade sig samhället sakta men säkert. Restriktionerna togs bort och pandemin betecknades inte längre som en samhällsfarlig smitta. En återgång till normala gängor välkomnades men nu med nya erfarenheter av hur sårbart samhället är i en alltmer globaliserad värld. Så här i efterhand kan man konstatera att samhället på olika plan fick ställas om rejält och för samisk del blev det inget undantag.      

Konsultationsordningen i lag

Sveriges riksdag beslutade den första mars satt införa lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Inledningsvis är kommuner och regioner undantagna från konsultationsplikten men ska omfattas av lagen från och med 2025. Lagen ska ses som en ökad möjlighet för samebyar, föreningar, organisationer att begära konsultation med förvaltande myndigheter i frågor av särskild betydelse. Eller att i ett tidigt skede bli informerade om olika processer som berör oss samer. Det har varit mycket kritik mot att lagen inte kommer att innebära någon större förändring. Det återstår nu att framgent pröva värdet av vad lagen medför innan några säkra slutsatser kan dras.     

Utredningen ny renskötsellag (Renmarkskommittén).

Den fråga som nationellt och i allra högsta grad rör oss samer är utredningen om en ny renskötsellag.

Det har fått blodet att svalla på jägarorganisationer med flera antisamiska krafter som på blodigt allvar anser att rätten till jakt och fiske i fjällen är en allemansrätt för alla medborgare i Sverige. Från ett samiskt perspektiv är ett sådant krav lika orimligt som om andra rättighetsinnehavare skulle få sina rättigheter ställda under ett allemansrättsligt bruk. Däremot vore det bra om det har kunnat inrättas ett lokalt förvaltningssystem för småviltjakt och fiske som i första hand tillgodosåg de samer som bor och verkar i Sápmi och som har ett mer eller mindre stort behov av att utöva sin kulturella livsstil i samverkan med samebyarna. Det skulle sannolikt läka många sår och lägga grunden till Samverkan inom många områden.

Det är först med Girjasdomen som politiker och företrädare för svenska intressegrupper så smått har kommit på att nu måste vi sätta oss ner och diskutera problemet. Tänk att det krävdes en dom för att få ett uppvaknande och komma på något så självklart som att dialog främjar före de hatretoriska kraven som legat som en död hand på all vettig kommunikation. Utredningen är tänkt att pågå fram till 2025. Ett första delbetänkande förväntats komma under 2023.  

Sanningskommissionen

Den inrättade sanningskommissionen har börjat att hitta sina former. Uppgiften blir att se över de konsekvenser som statens lagstiftning fått för det samiska folket men även att bedöma vilka konsekvenser som kan bli av en ny lagstiftning. Något mera konkret än att inledningsvis höra samer genom möten har inte framkommit. Det får förstås mot bakgrund av att just möten med berörda människor och berättelser är en central uppgift som kommissionen framgent kommer att arbeta utifrån.

Kyrkans ursäkt till det samiska folket.

Så har vi kyrkans officiella ursäkt till det samiska folket. Det finns olika uppfattningar om vad det kan leda till. Det är i vart fall en viktig formell markör och speglar en insikt av kyrkan stått för en del oförrätter mot det samiska folket. Det i sig är viktigt att både kyrkan och samerna kan gå vidare i en försoning av gamla oförrätter och tillsammans jobba för en gemensam sak.

Riksdagsvalet.

Riksdagsvalet som avgjordes i september blev en rysare och till slut fick vi se en ny regering bildas av partierna M, KD och L med stöd av SD. Det mest iögonfallande är att Liberalerna binder sig vid ett stöd för regeringsmakten från SD. Gränser förflyttas och de politiska ideologiska skiljelinjerna suddas ut. Med de hindren undanröjda kan partierna sedan gå vidare och strunta i de bärande vallöftena som partierna lovade. Vallöftet som regeringspartierna så stort gick ut med om sänkt drivmedelspris blev det inget av utan ligger fortsatt på marknadens konjekturbord.

När det gäller EUs utjämningssystem på elmarknaden så prioriterar regeringen återigen de som har mest pengar.  Genom ett föreslaget elstöd som bara inledningsvis ska kompensera hushållen i södra Sverige har regeringen som vanligt glömt bort Norrland.  Redan här görs skillnad på folk och folk beroende på i vilken del av landet vi lever i. 

Sametingets styrelse förlorade striden mot kanslichefen!

Så kom äntligen beskedet från Statens ansvarsnämnd som friade Sametingets kanslichef mot kravet om avsked som Sametingets styrelses ville. En kalldusch för styrelsen och ett välkommet besked för rättvisan och kanslichefen. Så som skrivits tidigare här på sidan och som rör den förlamande konflikten mellan Sametingets styrelse och kanslichefen men även kansliet i stort så har partiet varit väldigt emot hur styrelsen har lagt grunden till konflikten. Beslutet från nämnden kunde inte bli annat än friande. Men det blir ändå svårt att se hur skadan ska kunna repareras och hur förtroendet ska kunna återskapas med sittande styrelse vid rodret. Många knivhugg har delats ut under resan. Det är sår som knappast läker som om inget hänt.   

Våra kära och oerhört duktiga Kulturarbetare!

Som tidigare ansvarig för Sametingets kulturfrågor får man ju inte glömma våra suveräna kulturarbetare som rönt stora framgångar under året inom film och litteratur för att nämna några. Det är med stolthet och värme att se den energi och enastående framåtanda som lyfter vårt kära Sápmi upp på den nationella såväl som på den internationella scenen. Ett stort till tack till er!  

Andra positiva ljusglimtar?

Med den utveckling som sker i Europa med Rysslands brutala anfallskrig mot ett fredligt och demokratiskt grannland, den nya regeringens inslagna väg av att flytta gränser och hur det till syvende och sist kommer att påverka den samiska livssituationen samt Sametingets politiska lednings negativa förehavanden är det svårt att se några positiva ljusglimtar.

Men hoppet om att förnuftet till slut ska segra får inte överges och vi får hoppas att 2023 blir ett bättre år och att freden visar sitt ansikte.

Ett gott Nytt År tillönskas alla med hopp om fred, hälsa och omsorg om varandra!

Anders Kråik, ordf

Konflikten mellan Sametingets politiska ledning och Sametingets kanslichef tar nu ytterligare ett steg mot ett förlamat Sameting. När den förra styrelsen anställde en ny kanslichef lades stor vikt vid att anställa en person som förutom de grundläggande kraven om relevant akademisk utbildning, chefserfarenhet och goda ledaregenskaper även innehade en stor personlig integritet. Det sistnämnda en merit för att en kanslichef ska vara objektiv och saklig i sitt ledarskap.Det i sin tur är en viktig förutsättning för att hålla ihop ett Sameting med det personal -och förvaltningsansvar det innebär. Sametinget är bla central förvaltningsmyndighet för rennäringen och har ett ansvar över utvecklingen av språket och kulturen. Sametingets kansli är motorn i Sametingets verksamhet som svarar mot den samiska allmänheten, regeringen, departement, myndigheter och mot övriga samhällsinstitutioner i olika frågor men har även till uppgift att bereda ärenden till politikens sakområden.

Den förra styrelsen som bestod av partierna Samerna, Samelandspartiet, Skogssamerna och Guovssonàsti var måna om ett fungerande kansli, bra arbetsmiljö för personalen och gjorde stora satsningar på att förstärka kansliets verksamhet. 

Vid maktskiftet 2021 berömde den tillträdande styrelseordföranden Håkan Jonsson, (Jakt och fiskesamerna) den förra styrelsen för att de gjort ett bra jobb men att det nu under hans ledning skulle bli ännu bättre. Mot bakgrund av vad som nu sker med en uppslitande konflikt mot kanslichefen och krav om avsked men som även spiller över mot hela kansliets ledning och personal blir det dock svårt att se hur det ska gå till. Hela den stabilitet som förra styrelsen mödosamt byggt upp håller nu på att raseras. Ansvariga för detta är nuvarande politiska ledning med partierna Jakt och fiskesamerna (JoF), Landspartiet svenska samer (LPSS) och Skogssamerna, (Vuovdega ).

Skogssamerna var för övrigt ett av de partier som anställde den nya kanslichefen genom den dåvarande styrelseledamoten och partiets fd partiledare, Jan Rannerud. Strax innan valet 2021 bytte partiet partiledare och tillsatte Stefan Mikaelsson. Utifrån det anställningsansvar som partiet har -hade man förväntat sig att partiet stått upp för den kanslichef som man medverkat till att anställa. Men skogssamerna duckar och följer slaviskt den hand som ger dem brödfödan utan att bry sig om konsekvenserna av JoF:s och LPPS mer eller mindre maniska oförstånd. I det konceptet ingår total avsaknad av demokratisk dialog, diplomati, förutsebarhet, respektlöshet, åsidosättande av formell arbetsgång.I övrigt vilar det något ryskt över deras handlande. Hur man företräder sitt parti och partiets väljare får nu stå åt sidan. 

Enligt vad de uppgett själva så kan en enda person på Skogssamernas/Vuovdegas årsmöten skramla ihop hur många fullmakter som helst för att driva igenom sin egen agenda. Det liknar mera ett förhållande om vänskapskorruption eller en familjeförening än ett demokratiskt inflytande för ett Sametingsparti. I jämförelse kan sägas att inom partiet Samerna regleras röstningsförfarandet av att ett ombud endast har rätt att uppbära en fullmakt. Det för att säkerställa ett verkligt demokratiskt inflytande med närvaroplikt på partiets årsmöten.

Till och med i rennäringslagen (RNL §59. 4) så regleras röstningsförfarandet genom att en person eller genom ett ombud inte kan rösta för mer än en femtedel av de företrädda rösterna på årsstämmorna. Men det tycks inte bekymra partiledningen i Vuovdega som uppger att de är ett demokratiskt styrt parti. Och det är just partiledningen vilka sitter i en ekonomisk beroendeställning i nuvarande politiska ledning som gör allt för att klamra sig fast vid JoF:s och LPSS:s totalitära stil. Men det sker på bekostnad av partiets goda renomé och trovärdighet. Vad partiet gick till val på (bevarandet av den skogssamiska renskötseln och kulturen) tycks nu vara glömt. De vet mycket väl att utan ett fungerande kansli som levererar goda underlag för beslut så slår det hårt på bla rennäringsfrågorna, styrelsearbetet, övriga nämnders verksamhet -och därmed undermineras Sametingets trovärdighet och legitima ställning, såväl internt som i det omgivande samhället. 

Sametingets politiska ledning behöver bytas ut för att återskapa stabilitet,trovärdighet och ett fungerande Sameting. Det ankommer på Vuovdega att inse att de medverkar till en galen utveckling och som inte för något gott med sig för partiet som helhet -och dessutom motverkar Sametingets förmåga att utvecklas. Bara partiet själva kan ta det steget och med den utveckling som nu blivit under JoF:s auktoritära ledning borde det inte vara något att fundera på. Risken är annars att vi får uppleva en väljarflykt från Vuovdega till partiet Samerna eller för den delen även till andra partier, såsom skedde under mandatperioden2009 – 2013. Vilket vi i och för sig välkomnar. Men vi vill gärna också se ett stabilt Vuovdega till att vara ett ärligt och trovärdigt samarbetsparti -och som inte svajar i sina grundläggande värderingar vilket nu sker.

Som sagt, vilket eftermäle man väljer att lämna efter sig och vilken framtid man vill möta är nu upp till partiet självt att avgöra!

Partiet Samerna

Långt innan de nordiska nationalstaterna var bildade och långt innan den första nybyggaren fällde det första trädet i Norrlands skogar fanns där redan ett folk, samerna.

Samernas naturliga bosättningsområde kallas för Sàpmi och är beläget i norra Skandinavien som är de nordliga delarna av Sverige, Norge, Finland samt innefattar Kolahalvön på rysk sida. I detta geografiska område har samerna oberoende av gränser mellan staterna en gemensam nationaldag, flagga och nationalsång.

Historik

Den samiska kulturkampen organiserades med ett första landsmöte i Trodheim den 6 februari 1917. Mötet samlade många samer från Nord till Syd. Den stora frågan var hur den samiska kulturen skulle överleva och samerna bestå som ett folk. En kampfolder utgavs ”På Lif och död”. En av de mer framträdande personerna i organiserandet av mötet var Elsa Laula Renberg.

Sveriges riksdag uttalade 1977 att samerna var Sveriges urfolk.

På samekonferensen 1986 antogs den samiska flaggan.

1992 fattade Samerådet beslutet att den samiska nationaldagen skulle firas 6 februari. Det efter att det första landsmötet hölls den 6 februari. Den samiska nationalsången antogs samtidigt. Den röda och blå cirkeln i mitten på flaggan symboliserar solen och månen. I samisk mytologi betecknar sig samerna som solens döttrar och söner. Samerna vars ursprung är ett naturfolk står nära jordens fyra element, vilket kan tolkas in i de fyra färgerna i flaggan som består av färgerna röd, blå, grön och gul.

1993 inrättades Sametinget. Med den historia som lett fram till dagens situation är nationaldagen, flaggan och nationalsången en viktig kulturell markör för sammanhållning och gemenskap för alla samer i de fyra länderna.

Grattis Sápmi.

Partiet Samerna är efter Sametingets konstituering i Lycksele i opposition.
Vi kommer därför att under mandatperioden arbeta i Sametinget med de förutsättningar som väljarna mandatmässigt gav oss.

Den valtekniska alliansen med Vuovdega ( skogssamerna ) är bruten eftersom Vuovdega utan samråd, eller vetskap från vår sida valde att ingå i en politisk ledning med Jakt och fiskesamerna och LPSS.
Skogssamerna fick i belöning bla två styrelseplatser.
De forna styrelsepartierna i Sametinget med Vuovdega, Samelandspartiet och Guovssonasti som tillsammans med oss hade 16 mandat och i början var eniga om att fortsätta samarbetet bröt efter märkliga utspel överenskommelsen.
Det ledde till att det forna blocket splittrades.

Partiet Samerna har hela vägen hållit sig till det som i början överenskommits med övriga och inte inlett några förhandlingar med andra partier.
Partiet har anklagats för att ha riktat orealistiska krav på positioner och på så sätt orsakat att Samelandspartiet och Guovssonasti svikit överenskommelsen.
Detta påstående vill partiet tillbakavisa med skärpa.
Förklaringen är snarare att de nämnda partierna inte utgått från fakta utan hängett sig till egna uppdiktade konspirationsteorier vilket visat sig vara ett farligt perspektiv att utgå från.

Trots det uppkomna läget ser partiet med tillförsikt framemot att bedriva ett gott oppositionsarbete och komma stärkt tillbaka till nästa val.

/ Partiet Samerna

Oddasat