Kategoriarkiv: Huvudsektion

Sektion för huvudinformation på sidan, främst länkat från huvudmenyn.

Vår kandidat Michael Grahn plats 15 lista 1

Efter att i många år försökt att få utbildning i samiska för mina barn i skolan och sett och hört djupa orättvisor började jag engagera mig samepolitiskt.

Min intention är att alla samer ska ha rätt till att stärka och utveckla sina egna språk, sin kultur och vara en del av samhället på egna premisser. Särskild stor vikt lägger jag på att försöka förändra skolundervisningen och skolsystemet för samiska barn, så att barnen får fler undervisningstimmar på samiska, baserat på samiska värderingar, språk och kultur.

Jag är med i partiet Samerna eftersom de arbetar efter demokratiska grundprinciper, där alla är med på tåget och ingen ska exkluderas. Där frihet, likvärdighet och solidaritet för alla genomsyrar verksamheten.
Partiet Samerna vill stärka gemenskapen mellan samer, både lokalt och nationellt.
Partiet Samerna vill också verka för ömsesidig förståelse mellan samer och andra i samhället.

Michael Grahn, Umeå

Vår kandidat Mathias Kristoffersson plats 7 lista 1

Jag heter Mathias Kristoffersson, är 41 år.
Bor i Borgafjäll, är renskötare, stängselbyggare, renslaktare samt skoter- och fiskeguide. Guide är jag några få dagar om året, men det är ett ypperligt tillfälle att informera om renskötsel och samer till de som – oftast –  inte har några kunskaper alls om det.
Jag har debatterat om rovdjuren i några år nu och det är där jag försöker få till förändringar till det bättre. Det är mycket som hotar rennäringen långsiktigt: du har gruvor, vindkraft, skogsbruk, turism … men alla långsiktiga hot har ingen större betydelse om rennäringen inte kan överleva kortsiktigt och det största kortsiktiga hotet är rovdjuren.

Har vi inga renar kvar, kan vi ju inte fortsätta med renskötsel. Med det menar jag inte att man ska sluta kämpa mot övriga hot, utan att man måste försöka få myndigheterna att förstå allvaret med dagens rovdjurspolitik som styrs av små extrema föreningar som endast vill ha rovdjur; en styrning som sker genom att överklaga alla licens- och skyddsjakter som de kan.
Sedan ligger även utbildningsfrågor mig varmt om hjärtat, men samisk utbildning verkar inte heller ligga så högt upp på myndigheternas dagordning tyvärr.

Rennäring, rovdjur, skolfrågor ligger mig alltså varmast om hjärtat.
Vardagsrasismen som tagits upp av media de sista dagarna är något jag påtalat i flera års tid nu; man ser den extremt tydligt i rovdjursdebatterna vilket, tyvärr, har gjort mig ganska luttrad.

 

Mathias Kristoffersson, Borgafjäll

Vår kandidat Liz-Mari Rogenfjell. Plats 16 på lista 1

Varför valde jag Partiet Samerna? Varför vill jag vara samepolitiker?

Jag är född till ett liv, en kultur, där renar och samer trängs in i en bur.
Jag måste kämpa och slåss för min rätt,
på än det ena och andra sätt.
Det började redan i skolans unga år,
vilket har satt sina spår…
Men jag är stark, jag är stolt,
med vördnad jag bär min kolt.

När jag en renhjord framför mig ser,
tänker jag tillbaka och ler…
Jag är född och uppväxt med dig,
du är livet självt för mig.
Jag fångades i ditt garn,
när jag ännu bara var barn.
Inte min livligaste fantasi,
kunde förutspå hur det skulle bli.
När livet lekte och himlen var blå,
inte fanns det några bekymmer då…

Nu är det annorlunda,
kan inte för bekymren blunda.
Måste göra allt, verkligen kämpa,
för att min oro dämpa.
Partiet Samerna vid min sida går,
vi hjälps åt och starkare står.
Ett parti som ser alla och en var,
som kämpar för de rättigheter jag har kvar.

Det gäller vår egendom, vårt liv,
så varför detta eviga kiv?
Renen vill ströva fritt,
tänker inte på ditt eller mitt.
Naturen och fjällen är deras hem,
därför slåss vi för dem.

Liz-Mari Rogenfjell, Brändåsen

Partiet SAMERNA:s samtliga kandidater inför Sametingsvalet 21 maj 2017.

Våra kandidater kommer från olika områden, i och utanför Sápmi.
Vi har olika erfarenheter, yrken och livsöden men vi delar en gemensam värdegrund – Vi vill jobba för ett tryggande av alla samers grundläggande rättsliga, ekonomiska, kulturella och sociala situation.
Därför blir rättighetsfrågorna för oss en grundsten i vårt politiska arbete!

  1. Elisabeth Kråik Vemdalen
  2. Simon Wetterlund Partiledare
  3. Anders Kråik Kiruna
  4. Marianna Marainen Karesuando
  5. Eva Forsgren Uppsala
  6. Toamma Dorra Tännäs
  7. Mathias Kristofersson Borgafjäll
  8. Anita Olofsson Östersund
  9. Anna – Karin Åsèn Afridi Burträsk
  10. Anta Hilje Krokom
  11. Mikael Jakobsson Lycksele
  12. Alexandra Olofsson Jokkmokk
  13. Ingegerd Stenvall Östersund
  14. Börje Allas Kiruna
  15. Michael Grahn Umeå
  16. Liz – Marie Rogenfjell Brändåsen
  17. Kerstin Åsèn Burträsk
  18. Per-Erik Stenberg Kiruna
  19. Robert Lindwall Malå
  20. Lena Fjällgren Funäsdalen
  21. Margareta Marakatt Älta
  22. Ailo Dorra Idre
  23. Stig Martin Persson Ammarnäs
  24. Anita Drugge Hofors
  25. Nadja Gyllander Storuman
  26. David Kant Hede
  27. Simon Kråik Vemdalen
  28. Tina Andersson Tänndalen
  29. Laila Sunna Bandhagen
  30. Mattias Kant Hede
  31. Torbjörn Rensberg Funäsdalen
  32. Denisé Edlund Hillhage Funäsdalen
  33. Isolde Kråik Vidsel
  34. Ulrika Stenvall Östersund
  35. Krister Gustavsson Handöl
  36. Johannes Labba Övre Soppero
  37. Ulf Bergdahl Stockholm
  38. Roland Snell Erkheikki
  39. Jan Märak Arjeplog
  40. Jim Persson Åmsele

Vår kandidat nummer 39 på lista 2.

Hej Jan kan du beskriva varför du kandiderar för partiet Samerna och vad är ditt politiska mål?

Hej. Jag heter Jan Märak och är kandidat till Sametinget för Sametingspartiet Samerna. Mitt val av partiet Samerna är för att de har största bredden och en väl genomtänkt politik för oss samer. Min uppväxt skedde i Arjeplogs fjällvärld och jag är väl bekant med platser som Västerfjäll, uppväxt i Stenudden och min morfar var från Skaiti i Jokkmokk. Då jag följde min far ut på fisket vintertid fick jag lära mig att fiska i övre Piteälvens sjöar ovanför västerfjäll. På ett sådant sätt att fisket alltid kvarstod. Vi hade aldrig några problem med vare sig Samebyn eller Länsstyrelsen i gamla tider. Men tiderna förändrades och en vacker dag meddelade Länsstyrelsen att vi inte längre fick fiska där vi fiskat tidigare. Vår samiska rätt kränktes och som människor led vi av detta. Tillgången till naturen är ju alla samers rätt för att kunna utöva småskaliga aktiviteter som fiske, slöjd och uttag av bland annat skohö, örter och bär. Min far uttalade alltid att jag skulle se till att jag hade rätt att fiska för att tiderna kunde bli sämre och det var nödvändigt att ha säker tillgång till mat. Idag kan vi se Europa-medborgare komma och jaga ripor, och den jakten pågår medans de ännu är kycklingar. Inte längre ser man stora skockar med tusentals ripor flyga ner från fjället och ner till skogen, som man kunde göra förr. Väl i Sametinget kommer jag att se till att samarbetet mellan de olika partierna flyter bättre, och strida för att den samiska rätten får gå före den rätt som EU-medborgarna har. En återgång till gamla tiders förvaltning av naturen på traditionella samiska områden, där den enskilde samen själv både får och kan utöva sin samiska kultur på våra traditionella områden. Det är vad jag strävar efter. Din röst på mig den 21 maj innebär främjandet av den samiska kulturen inklusive Pite-samiskan och ett bevarande av de samiska naturresurserna.
Arjepluovve, JAN MÄRAK

Samepolitik i förändring

Samepolitik i förändring!

För lite drygt tre år sedan lade regeringen ett förslag på en ny samepolitik genom en departementsskrivelse (Ds 2009:40, vissa samepolitiska frågor).

Åtta år dessförinnan hade en arbetsgrupp som regeringen tillsatt för att utreda de samiska frågorna lagt sitt betänkande. En ny rennäringspolitik – öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare (SOU 2001:101). Utredningen gick under namnet rennäringspolitiska kommittén.

I kommitténs arbete var även sametinget representerat.

Efter avslutat uppdrag, (2001) lämnade rennäringspolitiska kommittén ett betänkande som utgjorde grunden för en rad förslag som till viss del även kom att ingå i förslaget till regeringens Ds 2009:40.

Betänkandet från rennäringspolitiska kommittén var omdiskuterat, bland annat om vem renskötselrätten skulle knytas till, samebyn eller den enskilde.

Utöver alla tidigare utredningar har det tillkommit några utredningar till såsom Jakt och fiske i samverkan(SOU 2005:116) och Samernas sedvanemarker (SOU 2006:114).

Sedan några år tillbaka pågår ett samnordiskt arbete mellan Sverige, Norge och Finlands regeringar och sameting, kallad nordisk samekonvention. Inriktningen i det arbetet är att lägga fram att en gemensam konvention i samefrågorna.

För svenska samers del kommer det pågående arbetet i Nordisk samekonvention i viss mån att präglas av ovan beskrivna utredningar liksom frågan om Sveriges anslutning till Ilo – konventionen 169. I statens utredningar finns dock uppenbara brister. En gemensam nämnare för alla statliga utredningar är att de utgår från att befästa statens rättigheter över land, vatten, jakt och fiske och därigenom inskränka de samiska rättigheterna. De politiska överväganden som regeringen lägger till grund i sina förslag blir därför katastrofala för samerna eftersom det handlar om att inskränka de samiska rättigheterna till förmån för statens inflytande. Jag vet inte hur många gånger jag hört det sägas från ansvariga politiker i regeringen ” Ja men ni måste ju förstå att vi måste ta hänsyn till opinionen och kan inte lägga allt för långtgående förslag”. Råd ska alltså gå före Rätt när det gäller samiska rättigheter . Det vittnar om det anmärkningsvärda tillståndet att dessa fördolda kolonistiska tankegångar fortfarande präglar en modern stat och genomsyrar därför hela samepolitiken.

När så regeringens förslag; vissa samepolitiska frågor, (Ds: 2009:40), äntligen kom till sametinget för yttrande i slutet av 2009 avstyrkte sametinget förslaget i sin helhet. Förslaget ansågs med rätta vara så tunt och bristfälligt att det i stället för att stärka de samiska rättigheterna skulle få motsatt verkan. Bland annat skulle ett medlemskap i en sameby i praktiken vara rättighetsmässigt innehållslöst. I departementsförslaget fanns inte ett spår av de intentioner Sverige bundit sig vid när Sverige ratificerade urfolks – deklarationen 2007.

Regeringen har tagit fasta på sametingets protester och lagt frågan på is i avvaktan på att sametinget självt ska komma med förslag på utformningen av en ny samepolitik.

Sametinget å sin sida har i en arbetsgrupp under snart två år arbetat med frågeställningen. Arbetsgruppen har bestått av åtta personer, en representant från varje parti. Sammantaget har arbetet präglats av stridiga viljor och resultatet blivit spretigt. I mångt och mycket har effektiviteten och de stora penseldragen fått stryka på foten till förmån för små detaljer. Det kan nu konstateras att sametingets arbetsgrupp i den ursprungliga formen har misslyckats med sitt uppdrag och det krävs nu nya tag.

Men det temporära misslyckandet skapar också erfarenhet och insikt i det komplicerade arbete som det samiska samhället står inför.

Även om arbetsprocessen i sametinget tappat fart så är det viktigt att arbetet inte avstannar helt. Med lite positivt tänkande kan misslyckanden även tjäna som inspirationskälla och ge kraft till att se över vilka lösningar som kan vara fruktbara framöver. Reformarbete för en förändrad samepolitik är en mycket central fråga som det samiska samfundet står inför men innehåller samtidigt svåra och komplicerade frågeställningar som måste lösas.

Partiet lägger ett eget förslag!

För partiets del intar rättighetsfrågorna en särställning på alla plan, därför lägger vi nu ett eget förslag.

Vi menar att ett reformistiskt rättighetsarbete är en grundläggande och en helt avgörande förutsättning för att samer ska kunna leva, verka och bo i de samiska traditionella områdena – och med det utveckla/behålla språket, näringsgrunden, de kulturella värdena, skola, vård, omsorg etc. Därför måste vi våga anta utmaningarna, ta ansvar och stå upp för hur vi själva vill forma vår egen utveckling.

Partiet ska vara en självklar del i en utvecklingsprocess för samiska rättigheter och med de tidigare initiativ partiet tagit i rättighetsfrågorna, står partiet inte barfota.

Partiet Samernas förslag utgår från folkrätten för att skapa en så bred positionering som möjligt i de fortsatta diskussionerna. För fortsatta diskussioner kommer det att bli, förhoppningsvis, konstruktiva sådana. Förslaget remissas just nu till partiets distrikt, samiska organisationer och till juridiskt sakkunniga. Partiets kongress kommer slutligen att behandla förslaget under maj månad.

Ni kan läsa förslaget här på sidan under länken.

Motionen

en_ny_samepolitik.pdf

Anders Kråik

Partiordförande