Alla inlägg av Partiet Samerna

Snabb analys av debatten mellan Guovssonástis partiledare Lars_Miguel Utsi och Jakt och fiskesamernas partiledare Håkan Jonsson.

”Ämnet Alla samers rätt till land och vatten”

Ingen av parterna berörde upphovet till dagens rättsliga situation, nämligen statens assimileringspolitik vilket är ytterst förvånande. Eftersom det är just statens genomslag av assimileringspolitiken som ställt samer som inte bedriver renskötsel utanför en specifik lag så borde det varit en central fråga när man diskuterar samernas rätt till land och vatten. 

Vid inrättandet av den första renbeteslagen fram till dagens rennäringslag så har lagen i allt väsentligt fokuserat på en reglering av renskötseln. Statens syfte med renskötselrättens utövande genom medlemskap i sameby är att det bedrivs renskötsel. Alltså en näringslag, inte en allmänsamisk lag. Inför 1971 års omdaning av rennäringslagen föreslog staten att den nya renskötselorganisationen skulle heta ”Renby”.  Ett mera associationsriktigt benämnande tyckte man, men det motsatte sig SSR som föreslog sameby.

Rätten enligt lagen följer ett utövade av renskötsel men tar hänsyn till att renskötseln bedrivs utifrån en familjebaserad form.  (En kvarleva från det tidigare Siida systemet).  Därför finns det en ekonomisk reglering mellan renskötande medlem och medlem. I debatten blandas fakta bort och man fäktar i blindo med visioner som låter bra och helt plötsligt blir staten genom den aviserade översynen av rennäringslagen en messias. Ett hopp, en part som man nu känner förtroende för. I samepolitik behöver man tydligen inte förhålla sig till realiteter. Nu blir det Glasnost och Perestrojka och gamla oförrätter från statens sida är som bortblåst. Glömt är också att regeringen för nån dag sedan dragit tillbaka förslaget om en konsultationsordning för det samiska folket.

Jonsson pratar om folkrätt men har inte ett större perspektiv än att rennäringslagen ska förväntas omdanas till en allmänsamisk lag vilkas rättigheter Sametinget ska styra över. Det vore ju som att Sametinget skulle få kompetens att styra över bruket av samisk privatägd mark eller andra samiska egendomsrätter. Borta är de civilrättsliga aspekterna. Men grundlag och Eu – förordningar behöver man ju inte bry sig om. Och så måste man ju ta hänsyn till ortsbefolkningen. En översyn av samiska rättigheter gäller ju inte bara det samiska folket utan det ska även kompliceras till ytterligare med att ta in andra grupper. Den bakomliggande retoriken är att rennäringslagen är ond, den har ställt samiska grupper mot varandra. Att en sameby vann mot staten i fråga om ensamrätt till jakt och fiskeförvaltning är katastrof.  Komponenter som rasbiologi och kolonisering är oväsentliga i den retoriken. Likaså statens cyniska splittring av ett folk.

Utsi ser framför sig att renskötselns förutsättningar ska förändras med en översyn av lagen. För säkerhets skull måste jag nämna att förutsättningarna är fortfarande att renskötseln är en arealbaserad näring som utgår från fritt naturbete och som bygger på sin egen rättsliga grund.  Det kan knappast en lag bortse på.

Anders Kråik

Inför Sametingsvalet: Låt inte staten lura samerna igen!

Som urfolk ska samerna självfallet omfattas av en särskild lag byggd på statens konstitutionella förpliktelser mot det samiska folket.  

Det har satts stort fokus på regeringens översyn av rennäringslagen men mindre fokus på att regeringen även ska se över frågan i ett större samepolitiskt perspektiv. Historiskt har de olika renbetes och nu rennäringslagens huvudsakliga syfte varit att organisera och reglera renskötseln i samebyarna. Inget talar för att detta förhållningssätt ändras, tvärtom. Samer som inte ägnade sig åt renskötsel blev ställd utanför lagliga särrättigheter till land och vatten och skulle enligt statens mening assimileras. Högsta domstolens dom i Girjasmålet blev en väckarklocka för regeringen som nu startar upp en process. Förutom rennäringslagen som man nu kallar ”ny renskötsellag” så ska man se över frågan om jakt och fiske och bruk av land och vatten för samer som inte har medlemskap i en sameby.

En samepolitisk tro som vuxit sig starkare är att en ny renskötsellag ska utformas så att den blir en allmän lag för samiska rättigheter. ”Nu är det bara att rulla bollen i mål” som vissa tror. För en väljare blir det tyvärr bara en bortkastad röst på sådana partier som saknar insikt i statens maktspel. Att det samiska folkets rättigheter ska regleras i en näringslag strandar på rent juridiska grunder. Samma maktspel försökte staten med i fråga om att driva igenom förslaget om ny renskötselkonvention mellan Sverige och Norge. Samma resultat, det strandade på rent juridiska grunder. Och samma öde gick regeringens förslag till mötes när de 2009 lanserade departementspromemorian ”Vissa samepolitiska frågor” ( Ds:2009:40 ) där man föreslog att öppna upp samebyarna. Förslaget fick massiv kritik av rättsvårdande instanser bland annat av advokatsamfundet samt ett enigt sameting.

Om vi ser på frågan omvänt så vem skulle komma på tanken att det svenska folkets allmänrättsliga ställning skulle regleras i exempelvis en skogsvårdslag? Ingen, varför ska då samerna tro på ett sådant stickspår. Parallellt driver staten frågan om att jakt och fiskeutövning inom samebyområdena utgör ett viktigt allmänintresse. Det är bara det att Girjasdomen krånglat till statens anspråk och nu måste staten se över hur problemet ska rundas.

 Som bekant så löser man i svensk statsförvaltning uppkomna problem genom utredningar. Under tiden kan staten klura på finurliga lösningar hur problemen ska kunna kringgås. Ställ er själv frågan: Varför vägrar staten att ratificera ILO-konventionen 169 för urfolks rättigheter och varför stoppar staten en konsultationsordning för det samiska folket efter fem års arbete?

Trots att rättsutvecklingen de senaste 30 åren varit betydande, både i det internationella -som på det nationella planet har det inte gynnat samerna annat än att det inrättats en minoritetsspråklag tillsammans med övriga minoriteter. För samernas del fastställer förvisso minoritetsspråklagen vissa rättigheter men det centrala för att behålla samisk kultur saknas, nämligen rätten att bruka land och vatten för samerna som ett folk. Trots att det 2011 infördes en bestämmelse i regeringsformen (1 kap. 2§ sjätte stycket) som slår fast, att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla sitt kultur- och samfundsliv ska främjas, så händer inget. I Girjasdomen uttalar HD att det kan vara nödvändigt att tillförsäkra urfolk och minoriteter tillgång till mark som de traditionellt brukat om det utgör en förutsättning för deras kultur.

För att uppfylla de konstitutionella förpliktelserna mot det samiska folket bör alltså staten inrätta en särskild övergripande lag, urfolkslag för samernas särskilda behov, skild från övriga minoriteter och rennäringslagen. Det motiveras av att samerna både är erkända som ett urfolk men även är upptagen i regeringsformen som ett eget folk. Utifrån ovanstående är det närmast en självklarhet att samerna genom lag ska ha en rättslig särställning till sina traditionella marker. Alltsedan Sametingets inrättande har partiet hållit samma linje.

Partiet Samerna går som ensamt parti till val med ett sådant förslag. Och vi tänker jobba hårt för det. Vi hoppas därför på att få ditt förtroende så att vi kan sätta tryck på staten.

Anders Kråik
Ordförande Partiet Samerna

MILJÖ- OCH KLIMATANPASSNING

Sapmi och renskötseln påverkas i mycket stor grad av klimatförändringen och behöver en strategi för att möta och begränsa dess verkningar. Detta kan delas i två områden.

  1. Det behöver göras åtgärder för att anpassa till förändringen som skett och kommer att ske med klimatet utanför vår möjlighet till påverkan globalt.

  2. Vi i Sapmi och i renskötseln behöver följa utvecklingen och anpassa oss till att minska förorening i vår egen miljö och på det sättet minska utsläppen globalt.



Område 1.

  • Renen drabbas tydligast av försvårande vinterbete. Det gäller att värna om betesro i största utsträckning. Naturbete kan inget konstfoder ersätta. Även faunan och övrigt djurliv påverkas.

  • Skogsavverkning får inte ske i stora sammanhängande ytor och hänglavskogar måste få utökat skydd mot skövling.

  • Framtida uttag av skog ska ske med betesvänliga metoder i samråd med samebyarna. Markberedning som påverkar bete ska inte tillåtas.

  • Generellt förbud mot snöskoterkörning för allmänheten utanför leder. Dispens för nyttotrafik och för de som har motiverade behov av att färdas utanför en led ska dock kunna ges, ex samiska intressen eller andra som omfattas av särskilda upplåtelser.

  • Staten måste ta ansvar för de negativa ingrepp de gjort i naturen och ersätta de skador och extra åtgärder som samebyarna nödgas vidta.

  • Staten bör medverka och bekosta sändare till minst 20% av renarna i Sverige. På det sättet hinner samebyarna och enskilda göra snabba ingripande vid splittring av renarna på grund av störningar.

  • Med stora renförluster på grund av klimatförändring måste rovdjursangrepp på ren minskas och absolut hållas under nivån för överenskommelse.

Område 2.

  • Utveckling av drönare och IT-teknik gör oss mindre beroende av motordrivna fordon i direkt renskötselarbete. Stöd för inköp och utveckling av tekniken behöver främjas.

  • Medel ur viltvårdsfonden ska utbetalas till samebyarna för att kunna sköta jakt, fiske och viltvård som samebyarna äger och förvaltar enligt prejudikat i HD-dom.

  • Bygga upp från grunden egen förvaltning av naturresurserna i varje sameby. Utbildning och forskning med gammal som ung.

  • Underlätta flyttningar genom förbättringar av flyttleder och övernattningsställen.

  • Underhålla gångstigar med slyröjning och broar för att underlätta vandrande istället för användning av motorfordon.

  • Ökat underhåll av befintliga kommunikationsleder för motordrivna fordon inom renskötseln för att underlätta övergång till alternativa miljövänliga färdsätt.



Nytt förtroende för Anders Kråik – INTERVJU

Partiet Samerna:s kongress valde Anders Kråik till ordförande och att leda partiet i valet 2021.  Samernas valutskott undrar hur det känns att komma tillbaka som nygammal ordförande.

 Hur känns det att bli återvald som ordförande?
– Det känns inspirerande och jag är verkligen glad att jag fått förnyat förtroende. Sen tidigare vet jag att det är förenat med mycket jobb, helg som vardag. Men det tycker jag är roligt eftersom jag är så engagerad i samiska frågor. Och så har jag också god stöttning från partiet.

Du avgick för snart sex år sedan. Sedan dess har partiet haft några ordföranden efter dig. Vad tänkte du när du blev föreslagen igen?
– Efter en tids funderande så tackade jag ja. För mig var tankarna mest fokuserade på om jag har tid att leda partiet med allt det arbete det innebär. Partiarbete bygger i mångt och mycket på ideellt arbete och så måste man lägga ner en hel del tid och engagemang.  Tidigare hade partiet valt två ordföranden som delade på arbetet. Men de var också väldigt aktiva i sina privata arbeten så tiden räckte inte till för dem att leda partiet vilket jag har full förståelse för. Men de är kvar och stöttar partiet.

Partiet har som mest fått fem mandat i Sametinget. Hur tror du det går i det här valet?
– Jag hoppas det går bra. Vi ska göra så gott vi kan för det är många viktiga frågor vi står inför.
Budskapet från partiet är: Alla samer ska omfattas av en godtagbar rättighetssituation av att kunna jaga och fiska, bygga och bo i de kulturella hemvisterna där man har sitt ursprung. Hur detta sedan ska regleras blir en senare fråga. Givetvis måste hänsyn tas till både det befintliga och annan resursanvändning som utgår från det lokala förutsättningarna. Samiska områden är renbetesområden samtidigt som de är samiska kulturlandskap där vi samer gemensamt levat och verkat sen urminnes tider. Det måste gå att förena olika intressen inom vårt folk om viljan finns.

Du är själv från en sameby. Skapar det problem? 
– Jag är ju mån om att renskötseln ska fortleva, men jag är också mån om att det samiska folkets rättighetssituation ska tryggas. Rätten att utöva sina kulturella sedvänjor och traditioner. Det ligger en symbios i det förhållandet om vi i framtiden ska bevara våra marker och utveckla vår kultur och inte bli överkörda av storsamhällets intressen.  

Regeringen ska göra en översyn av rennäringslagstiftningen. Vad tänker du om det?
Helt avgörande blir vilka direktiv som läggs till grund för utredningen. Lagen bör generellt anpassas till den tid vi är i nu men också vara tillämplig för lång tid framöver. Exempelvis behövs ett förstärkt skydd för markintrång inom samebyarna om det ska finnas några betesmarker kvar att bedriva renskötsel på. Vad beträffar förvaltningen av jakten och fisket finns det nu en vägledande dom att utgå från. Partiets uppfattning är att jakt och fiskeförvaltning till alla delar ska ligga under en samisk förvaltning inom samtliga samebyar.

Utkast till ram för utredning till sakråd

I Regeringskansliet pågår förberedelserna inför tillsättandet av en utredning för att se över rennäringslagstiftningen. De verkningar som Högsta domstolens dom i målet mellan Girjas sameby och staten får på lagstiftningen bör presenteras i ett delbetänkande. Nedan preciseras ett antal områden som bör utredas och som utgör diskussionsunderlag till mötena.
Sametinget har uttalat att den vill se en parlamentarisk kommitté med representanter för alla riksdagspartier och med genomgående bred samisk representation. Regeringen är öppen för olika former för utredningen och vill till detta möte ha era synpunkter på formen för en utredning. Därutöver är deltagare välkomna att göra inspel kring vilka behov av förändringar ni ser utifrån era egna intresse/ansvarsområden.

Upplåtelser av rättigheter till land och vatten
Med anledning av domen i målet mellan Girjas sameby och staten har rättsläget förändrats kring rätten till småviltjakt och fiske och upplåtelse av dessa rättigheter. En utredning bör därför se över
– hur lagstiftningen bör reglera de nordliga samebyarnas rätt till jakt och fiske på statens mark ovanför odl1ngsgränsen.
– hur övriga samebyars eventuella rätt till jakt och fiske på statens mark ovanför odl1ngsgränsen och på renbetesfjällen ska kunna fastställas och regleras.

Hänsyn vid markanvändning
Hänsynen till rennäringens intressen har sedan lång tid tillbaka varit ett starkt skäl att vara särskilt återhållsam när det gäller att upplåta, avyttra eller i övrigt exploatera markerna ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
Renskötseln ska också i sin tur visa hänsyn till andra intressen i samband med renskötselns utövande.
Det bör bl.a. utredas om rennäringslagens nuvarande reglering bör bestå.
Särskild hänsyn bör tas till rättsutvecklingen och att renskötselrätten anses vara en rättighet av civilrättslig karaktär och omfattas av grundlagsskydd. Det bör även utredas om annan lagstiftning som föreskriver hänsynstagande till renskötseln bör ändras.

Andra samer än renskötande
Andra samers än renskötande samers rättigheter till jakt, fiske och mark och hur sådana rättigheter kan göras tillgängliga bör utredas. Frågan bör ses över med anledning av bl.a. Girjasdomen och det faktum att renskötselrätten tillkommer det samiska folket.

Annan lagstiftning
En utredning bör överväga behovet av förändringar i annan lagstiftning som berörs av rennäringslagstiftningen.

Rennäringslagens bestämmelser om samebyar
Det bör utredas hur samebyarna, deras organisation och verksamhet ska kunna anpassas till rättsutvecklingen och samhällsutvecklingen. Här avses t.ex. förbudet mot sameby att upplåta rättighet som ingår i renskötselrätten, att driva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel och fördelning av rösträtt.

Avgifter och ersättningar kopplat till Samefonden
Mot bakgrund av bl.a. Girjasdomen samt ytterligare frågor som en utredning kommer behandla bör Samefondens konstruktion samt fördelning av avgifter och ersättningar enligt rennäringslagen i densamma ses över.

[collapse]
Men hur ska de samer som inte är medlemmar i en sameby omfattas framgent av tillgång på småviltjakt och fiske?
Inom ramen för regeringens översyn ska också frågan utredas av hur jakt, fiske och mark för samer som inte tillhör de renskötande samerna ska göras tillgänglig. Det är en fråga partiet jobbat med och även lagt konkreta förslag på. Partiet har även på de sak rådsmöten som hållits fått gehör för att jakt -och fiskeförvaltning bör utgå från tre grunder, -näring, husbehov och rekreation. Med den utgångspunkten så skulle alla samer som kan härleda sitt ursprung till ett visst område (sameby) kunna omfattas av en rättighetssituation. Men det är också viktigt utifrån acceptans och legitimitet mot det omgivande samhället att en förvaltning vilar på ett folks hävdvunna rätt som inte kan ifrågasättas. I det här fallet urminnes hävd    

Nämn fem saker du tror på?
– Demokrati, solidaritet, samarbete, rättvisa och objektivitet!

Vad är ditt största intresse?
– Förutom politik som jag tycker är kul så är mitt största intresse att känna friheten av att vara ute i skog och fjäll med jakt, fiske och renskötsel.

Vad tycker du bäst om?
– Livet.

Vad hatar du mest?
– Oj, det var en stark fråga. Om jag måste svara med ett ord så är det förtryck. Förtryck är ondskans redskap. Det förstör människor, människors möjligheter och inskränker friheten.

 Till sist: Anders Kråik, vad lovar du att göra om du blir invald i Sametinget?
– Jag skulle ödmjukt tjäna de samiska väljarna efter bästa förmåga. Lyssna på människors olika behov och jobba hårt för att den statliga diskrimineringen mot samer upphör.

 

Årskrönika 2020

Då lämnar vi det år som gått och blickar framåt. Men först en liten återblick av det år som gått.

Ett år som präglades med ledorden, avstånd, handsprit, munskydd och tvätta händer.

Girjasdomen.

Året rivstartade med domen som fick statens koloniala försyndelser att skaka i sina grundvalar då Högsta domstolen förkunnande i dom den 23 januari att Girjas sameby vunnit mot svenska staten. En långdragen process var nu över i ett mål som pågått i drygt 11 år och som handlade om rätten att förvalta småviltjakt och fiske inom samebyns område. När så domen rapporterades ut i riksmedia tutades och vinkades det glatt i huvudstaden när folk såg samerna i sina dräkter. Det var en sorts folkets hälsning som uttryckte medkänsla och upprättelse.

Alla samebyar stod bakom processen.

Nu var det inte bara Girjas som stod bakom en process även om de var huvudaktör i målet. Innan stämningen mot staten lämnades in hade alla samebyar mangrant slutit upp bakom beslutet. Det skedde på SSR:s landsmöte 2008. Det var också då som Girjas utsågs att vara den Sameby som skulle utgöra part i målet. 2009 lämnades stämningsansökningen in. Samefonden har under processens gång varit involverad som finansiär. Trots att målet enbart omfattade en sameby så har det varit en av Sveriges största civilrättsliga mål. Med domen i hand finns nu en vägledande dom över rätten att förvalta jakten och fisket inom samebyarnas renbetesområden.

Vad händer nu?

Som en följd av domen har regeringen påbörjat en process som ska föregå framtagandet av direktiv inför en kommande utredning av rennäringslagen. Det märkliga är att många motstående intressen förutom de samiska intressena har fått komma till tals. Främst på barrikaderna har jägareförbundet stått. De har drivit och anser fortfarande att den rådande ordningen som rådde vid införandet av den fria småviltjaktreformen ska kvarstå. Hade det varit omvänt att staten vunnit målet så hade jägareförbundets krav varit mera relevant men nu är det faktiskt tvärtom. Mer tondöv än så kan man nog inte vara mot en dom som avgetts av nationens högsta rättsliga instans. Justitieombudsmannen har under hela processen varit tydlig med att staten å sin sida ville ha ett rättsligt klarläggande i frågan och då får man väl utgå från att domen respekteras fullt ut.

I ett samiskt perspektiv är domen ett erkännande av samernas rätt i egenskap av ett urfolk som bebott landet så länge att en obestridbar rätt uppstått på grunden urminnes hävd. Den rätten omfattar alla samer vilket också framgår i lag. Nu kan man i och för sig hävda med fog att det är samebyn som erkänts rätten att förvalta, dvs att det med dagens reglering av rennäringslagen skulle omfatta enbart medlem i sameby. Staten kan dock utifrån de folkrättsliga förpliktelserna som beaktats i domen se sig nödgad att reformera en helt ny samepolitik vilket också ett enigt Sameting uttalat.

Pandemin av covid – 19.

En hel värld satts i chock när nyheten om det nya viruset kom från den kinesiska staden Wuhan. I början kändes hotet avlägset men när larmrapporter strömmade in från de italienska skidorterna om att smittan tagit fäste ökade paniken. Viruset hade bara på någon vecka tagit sig in i Europa och spreds nu som en löpeld. De första rapporterna om insjuknade svenskar kom strax därefter. Nu började också de första dödsfallen rapporteras. Pandemin blottade stora brister i beredskapen.

Det blev en dyrköpt erfarenhet som kostade många människor livet och ett helt förändrat leverne i samhället mot det vi var vana vid. Att överblicka alla konsekvenser av pandemins härjningar för samisk del kan inte göras förrän pandemin ebbar ut och ett normalt leverne kan uppstå igen. Förhoppningarna står nu i att besegra viruset med vaccin.

Arbetet med att nå Samepolitiska mål sker digitalt.

Sametingets verksamhet i likhet med andra verksamheter fick ställas om över en natt. Det politiska arbetet har dock kunnat fortsätta om än i andra former. Planerade fysiska möten fick ställas in eller ändras. Det visade sig snabbt att den digitala beredskapen var mycket god och väl utvecklad för att ersätta fysiska möten. Snabbt var Sametinget på banan och kunde utan större besvär fortsätta arbetet men nu utan resor och fysiska träffar. I slutet av året och med vidtagna säkerhetsåtgärder samt avskilt från övriga samhället kunde dock Sametinget genomföra ett fysiskt plenum

Några viktiga politiska frågor.

Lag om konsultation.

En fråga som det har arbetats med under flera år är lagen om en formell konsultationsordning. Den tar bäring på att de samiska parterna såsom Sametinget, samebyarna och samiska organisationer/föreningar har rätt att begära konsultation av frågor av särskild betydelse. Konsultationen omfattar statliga förvaltningsmyndigheter, regeringen, kommuner och regioner. Förslaget har mött hårt motstånd från exploaterande intressen inom renskötselområdet, främst skogs -och gruvnäringen. Förslaget kommer under 2021 att läggas fram som en proposition till Sveriges riksdag. Som med all lagstiftning är det viktigt att lägga fast en standard hur den ska tillämpas för att uppnå avsedd effekt. En viktig del i det är att samiska parter bör bevaka sin rätt för att komma tidigt in i olika beslutsprocesser för att ha möjlighet att påverka på ett bra sätt.

Beredningsprocess Sanningskommission

Regeringen beviljade en miljon till Sametinget som ska gå till arbetet med en beredningsprocess inför en sanningskommission. Arbetet startades upp genom enkätsutskick till den samiska allmänheten för att inhämta synpunkter som sedan ska sammanställas om vilka teman som ska ligga till grund i en sanningskommission.

Regeringsuppdrag psykisk hälsa

Regeringen har gett folkhälsomyndigheten -och Socialstyrelsen uppdraget att tillsammans med bland annat Sametinget inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi om psykisk hälsa och suicidprevention (självmord). För utförande av uppdraget har Sametinget delegerat uppdragets genomförande till Umeå universitet och som leds av hälsoforskare Petter Stoor. En nationell hälsostudie genom enkätfrågor kommer att genomföras bland den samiska befolkningen under 2021.

Anders Kråik, ordförande

Sametinget ska banta antalet orter som får tävla om planerade parlamentsbyggnaden.

Den förre styrelsen ledd av H. Jonsson efterlämnade ett oklart arbete i frågan om alternativ placering av en ev parlamentsbyggnad. Att färdigställa ett mera omfattande förslag har nu lagts på Anders Kråik, partiet Samerna. Detta innebär att i första hand banta ner antalet orter utifrån ett antal objektiva kriterier och att utföra en konsekvensutredning av vad ett beslut skulle innebära om Sametinget skulle välja en annan plats än Kiruna.

Kansliet har i nästan 25 års tid steg för steg utvecklats och varit en av de snabbast växande myndigheterna i Sverige. Av den anledningen ställs det krav på förutsägbarhet för att verksamheten inte ska äventyras. Förra styrelsen såg aldrig över frågan om en konsekvensutredning. Däremot gjordes en tabell som skulle ligga till grund för att bedöma lämpligheten för de orter som anmält intresse. En sådan tabell säger inget om konsekvenser.
Anders Kråik ska mera ingående se på för och nackdelar med olika placeringsorter för det planerade sametingsparlamentet.

Läs på Facebook