Alla inlägg av Partiet Samerna

Huvudsektion, Nyheter

Sametingets politiska ledning bordlägger frågan om samebyarnas interna organisering, beslutsfattande och regler för medlemskap!

Lämna en kommentar

Huvudfrågan under plenumet i Åre den 21-23 november var styrelsens förslag om hur samebyarnas inre organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap ska utformas. Frågan var återremitterad från det senaste plenumet som hölls i Arvidsjaur i början på juni.

Samtliga av de tre styrelsepartierna; Vuovdega (skogssamerna) LPSS och Jakt och fiskesamerna står bakom det lagda förslaget. Det lite anmärkningsvärda är dock att Vuovdega när frågan framläggs på plenum inte vågar stå för det. Man vill å ena sidan driva igenom förslaget tillsammans med JoF och LPSS men å andra sidan gör partiet allt för att det inte ska synas att partiet står bakom.

För att ett sånt ohederligt spel ska fungera så måste det utåt målas upp en fasad av att partiet egentligen är emot förslaget men i det dolda så har man garderat sig för att förslaget ska gå igenom.

Den 10 augusti beslutar Sametingets styrelse med stöd av Skogssamerna följande.

att om plenum i november efter förhandling ändock beslutar bordlägga ärendet avser styrelsen ändra processdirektiven och inlämnar därefter styrelsens förslag till regeringen.

Efter det styrelsebeslutet kan styrelsen själv bordlägga ärendet. Styrelsens beslut i augusti innebär att Plenum som är Sametingets högst beslutande organ ska rundas. Styrelsen iscensätter sin plan på plenum genom en riggad bordläggningsprocess där Jakt och fiskesamerna driver igenom en bordläggning. I den planen kan Vuovdega rösta blankt utan att öppet redovisa sin ståndpunkt av att partiet i plenum står helhjärtat bakom förslaget.

Partiet Samerna har otaliga gånger pekat på att styrelsen i arbetsprocessen bryter mot gällande direktiv i regeringsuppdraget. Det vill säga regeringens krav av att arbetet ska ske i nära dialog med samebyarna och att ett förslag ska stödjas av en majoritet av samebyarna. Det kravet är förståeligt eftersom regeringen vill säkerställa att ett förslag från Sametinget ska inneha en bred förankring om man ska företa förändringar i lag. Styrelsen har under överskådlig tid också haft möjlighet att begära ändringsdirektiv hos regeringen men den möjligheten har man inte tagit till sig.

Politisk manifestation!

I stället för att ta till vara på chansen med ett regeringsuppdrag och föreslå relevanta lösningar på komplexa frågor och som bygger på gemenskap ger nu styrelsen in ett förslag utan förankring som får karaktären av en politisk manifestation. En manifestation som dessutom bryter mot de formella grunderna i regeringsuppdraget. Men även bryter mot Sametingets demokratiska principer. Det är svårt att se att regeringen ska lägga någon som helst vikt vid ett sådant förslag och på det sätt som det har processats fram.

Anders Kråik, ordf Samerna

Huvudsektion, Nyheter

Vi är inte en Adel. Vi är Sveriges Urfolk!

Lämna en kommentar

Hanne Kjöller, ledarskribent på DN skriver en förklenande artikel den 19 oktober i DN om de renägande samerna och utmålar dom som en adel, en elit,  ett hot mot Sverige. Och inte bara det, utan även ett hot mot Europas utveckling. Samebyarna påstås ha bestämmanderätt över halva Sverige. I vida rallarsvingar utan vare sig historiskt eller nutida sakligt underlag slår hon i blindo i sin iver att svartmåla samebyarna. 

Hennes text blir mera som att läsa en fabricerad fiktion med en blandning av lögner, halvsanningar och horribla påståenden. Likt en varg som fått blodvittring slår Kjöller på en öm punkt för att driva på splittringen inom det samiska samhället samtidigt som hon driver på hatet  mot den grupp samer som har en skärva av de forna samiska rättigheterna. Men det är inte av omtanke för det samiska kollektivet. Det är en cynisk härskarteknink som bygger på att försvaga samernas status och underminera självkänslan att tillhöra ett folk. Det följer det gamla rasbiologiska mönstret att assimilleringen ska kvarstå. Vi ska känna oss underlägsna. Det blir lättare så  för exploatörer att bana väg för fortsatt kolonisation när det rasar inbördes strider inom ett folk. Fokus flyttas från det yttre hotet till det interna orättvisorna.  Vad är det då som kan framtvinga en sådan aggression av en liberal skribent i en av Sveriges största dagstidningar? En förklaring är så klart att det rör råvaruutvinningen i norra Sverige men även samernas rätt att själva råda över förvaltningen av jakt och fiske. Hennes utgångspunkt tycks vila på devisen ”att i krig och kärlek är allt tillåtet”. Att hon skriver av kärlek kan vi utesluta. De liberala intressena torde vara att sälja ut norra Sveriges råvarutillgångar. Där ses samebyar som ett hot. Kjöller är inte ensam, Affärsvärldens Peter Bensson och DN.s ledarskribent Peter Wennblad, även de liberala skribenter kör på samma tema.

Det som reglerar samebyarnas rätt att bedriva renskötsel, inklusive binäringarna jakt och fiske är rennäringslagen, statens verktyg för att ha full kontroll och bestämmanderätt till alla delar över land och vatten. Det är i grunden en näringslag även om lagstiftaren till viss mån tagit fasta på att det finns ett kulturellt värde för samerna att försörja sig på en traditionell sedvänja. Redan där faller Kjöllers med fleras påståenden om att samebyarna har bestämmanderätt över halva Sverige. Samebyarna har yttranderätt i ärenden som rör deras verksamhetsområden, alltså inte bestämmanderätt. En betydande skillnad. Bestämmanderätten utövas av staten via länsstyrelserna.

Med beaktande av de livsvillkor renskötseln innebär och den markkännedom som renskötare måste ha så har  Kjöller åtminstone rätt i en sak, även om jag misstänker att hennes användning av ordet ”elit” mera ska ses som något negativt och nedsättande i detta sammanhnag. Men jag tar mig friheten att i stället använda ordet till det positiva. Renskötande samer har utmejslats genom århundranden till att på sitt sätt bli en elit. Det krävs eftersom renskötsel bygger på kunskap att under fältmässiga förhållanden överleva i svåra miljöer och samtidigt bedriva en kulturellt baserad näring, ofta långt utanför allfartsvägarna. I den miljön finns inga barer som servar med mat och kaffe latte. Det är ett värv som ofta innebär hårda villkor med hunger, snöstormar, kyla, mörker och ibland någon solig dag. En kamp för överlevnad helt enkelt. Förhållanden som delas av de flesta samer som bor naturnära oavsett om de ingår i en sameby eller inte. Många samer känner säkert igen sig i liknande villkor i sina vardagliga sysslor även om staten gjort allt för att minimera det samiska rättighetsutövandet. Men det är en värld som är helt okänd för Kjöller och hennes gelikar.  Men att vara nedsättande är de duktiga på.  

Anders Kråik. ordf partiet Samerna 

Huvudsektion, Nyheter, Okategoriserade

Å R S K R Ö N I K A 2021
Partiet Samerna

Lämna en kommentar

Så var det dags att göra en återblick av det år som gått. Det blev ett både intressant och i många avseenden ett överraskande år.
Året startade med en upptakt inför det förstående Sametingsvalet den 16 maj.
Det blev en valrörelse som i mångt och mycket präglades av den pågående coronapandemin. Valarbetet med fysiska möten fick ställas om till de digitala träffarna via datorerna. Om än saknaden fanns av att resa runt och träffa folk så visade det sig ändå att det gick hyfsat bra att genomföra en valrörelse med teknikens hjälp.
Partiets två huvudfrågor var den förestående utredningen av rennäringslagen och att Sverige inrättar en urfolkslag med konstitutionellt stöd av att samerna är ett erkänt folk tillika Sveriges urfolk och därmed omfattas av folkrätten.

När valresultatet kom den 28 maj visade det sig att partiet ökat från ett till två mandat.
Partiet var det enda parti som ökade mandatmässigt av de samverkanspartier som utgjorde det sittande styrelseblocket, dvs Samelandspartiet, Guovssonásti och Skogsamerna.
Tillsammans utgjorde den sittande styrelsekonstellationen efter valet av en majoritet i Sametinget på 16 mandat av 31.
Därmed fanns det förutsättningar att fortsätta ett samarbete byggd på kontinuitet att leda Sametinget ytterligare en mandatperiod.
I början av juni deklarerade den sittande styrelsekonstellationen ett fortsatt samarbete. Den utfästelsen följdes sedan upp i steg två med att fysiskt möte med partiföreträdarna under augusti i Arvidsjaur. På det mötet drogs riktlinjerna upp om det fortsatta samarbetet.
Partiet Samerna och Skogsamerna hade tidigare även deklarerat och ingått ett valtekniskt samarbete som tillsammans utgjorde fem mandat.
Det tredje steget i ett genomförande skulle ske i samband med Sametingets konstituering i Lycksele i slutet av augusti där även en regeringsförklaring skulle läggas fram.

Väl kommen till Lycksele visade det sig hända en rad obegripliga saker. I stället för att fullfölja den överenskomna planeringen gick partierna Guovssonásti och Samelandspartiet bakom ryggen på både partiet Samerna och Skogsamerna och gjorde upp en överenskommelse med Jakt och fiskesamerna ( JoF ) och Landspartiet svenska samer (LPSS ) som innebar att Samerna inte skulle ges något som helst parlamentariskt inflytande.
Därmed sprängdes förutsättningarna till fortsatt samverkan och ett maktskifte var ett faktum.
Skogssamerna å sin sida hoppade i ren panik av den valtekniska samverkan med partiet och anslöt sig till JoF och LPSS som nu utgör Sametingets politiska ledning de kommande fyra åren.
Partiet hamnade i opposition. Skälet till den totala utfrysningen av partiet Samerna angavs vara att partiet krävt för mycket positioner vilket ganska snart visade sig bygga på osanning.

På det nationella planet händer mycket som kan få negativ betydelse för samernas möjligheter att bibehålla kultur, renskötsel och kulturbaserat näringsliv. Den gröna omställningen, skogsnäringens skövlingar på de samiska markerna, rovdjurspolitiken, klimatfrågan, allehanda exploateringar för att nämna några. Det är frågor som både direkt och indirekt påverkar samiskt liv och leverne. Då pratar vi inte om positiva effekter på de samiska kultur och renbetesmarkerna.
Till de mer positiva frågorna är förhoppningsvis kyrkans ursäkt till samerna och vad det officiellt kan leda till., Inrättande av en sanningskommission. Ett införande av en konsultationsordning, Girjasdomens effekter på samisk rättsstatus vad avser förvaltning av jakten och fisket men även utformningen av en ny rennäringslag. Och så har vi Saarivuomadomens väglednde dom utfärdat av Norges Höyesterett vad gäller renskötsel på norsk sida, inkluderat de egendomsrättsliga förhållandena.
De utredningar som initierats i samband med översynen av ny rennäringslag kan i förlängningen också innebära att samerna som folk nu kan omfattas av en folkrättslig lag som eget folk (urfolkslag) skild från en näringslag som ändå rennäringslagen ger uttryck för.
Partiet är representerad med en sakkunnig ledamot i den kommande översynen av rennäringslagen.
Sammanfattningsvis lämnar vi det gamla året med en rad uppstartade frågor som både väcker oro men även frågor som ger hopp om framtiden.

Anders Kråik, partiordförande

Nyheter, Okategoriserade

Samisk Kulturdag

Lämna en kommentar

Söndag den 8:e Augusti anordnar Gellivare Sockens Hembygdsförening i samarbete med Gällivare kommun, Gällivare Skogssameby och Amnesty Sápmi en Samisk Kulturdag i Gällivare

Återinvigning av Samevistet med Nils Nilsson Skums ateljekåta, presentation av böcker, uppträdande av samiska artister.
Träffa Hans Balstedt och se hans Svenska Lapphundar.

Strandcaféet har öppet från 11.00, Samevistet fråm kl 12.00

Mer information på Amnesty Sapmi’s facebook 

Program

 

Okategoriserade

Pressmeddelande:

Lämna en kommentar

TV4:s Kalla Fakta har gjort en granskning av det som kallas renstöld, men som i själva verket är djurplågeri som används som ett verktyg för hat mot samer. Partiet Samerna vill se en högre prioritering när det gäller att lösa dessa brott och en ändring av brottsrubriceringen.

Hundratals anmälningar av dödade renar – ibland skjutna, ibland påkörda med vilja – når ingen lösning. Inga misstänkta gärningspersoner förhörs, inga vittnen kallas, inga uppgifter följs upp. I samband med brotten förekommer ofta uttalade hot mot renägarna – även reella dödshot. Detta gör att gärningarna borde kunna rubriceras som hatbrott och inte, som idag, som skadegörelse eller stöld av egendom. Det sker dock ingen kategorisering och registrering av dess gärningar som hatbrott. Dödandet av renar betraktas inte heller som jaktbrott, något som medför högre straff än stöld.

Partiet Samerna anser att särskilda resurser måste avsättas för att arbeta med de här brotten, för att säkerställa att brottsplatsundersökning görs, att vittnen kallas och att förhör med misstänkta hålls. För att garantera en objektiv utredning bör neutrala utredare, utan kopplingar till den aktuella orten, tillsättas.

Nuvarande utredningsresurser och straffsanktioner är inte effektiva och har ingen avskräckande effekt. Rättssamhället måste med kraft visa att man menar allvar med att få bukt med problemet. En ny lagstiftning med en egen brottsrubricering skulle ge en högre utredningsprioritet.

 

Kontakt: Anders Kråik, Partiledare för Partiet Samerna, anders.kraik@sametinget.se

Nyheter, Okategoriserade, Val 2021

I Svt:s finrum ”15 minuter i Sápmi” är inte alla Sametingspartier välkommen!

Lämna en kommentar

Partiet Samerna är det enda partiet i sametinget som inte fick vara med i SVT:s storsatsning ” inför Sametingsvalet ”15 minuter i Sápmi”. Programmet har särskild fokus på sametingsvalet och har sänts varje lördag med start från den 24 april.

Efter att partiet ställt frågan om varför partiet inte getts lika möjlighet att delta som övriga partier blev partiet kontaktad under fredagen och erbjöds en replik i den sista sändningen som sänds nu på lördag den 15 maj. Sametingsvalet avgörs på söndag den 16 maj.

Partiet Samerna bildades 1993 och är ett styrelseparti i Sametinget. Den här mandatperioden har partiet haft det övergripande ansvaret för kultur och hälsofrågor. Partiet leder även valnämndens arbete inför det stundande sametingsvalet.

I Svt:s uppdrag ligger att förhålla sig objektivt och opartiskt. Inför ett stundande Sametingsval bör Svt vara extra måna om att behandla alla lika. Då detta inte sker uppstår frågan om samisk media blivit politiserad och nu favoriserar olika partier i sitt medieutbud inför valet.

Tv program har ett stort medialt genomslag och mot bakgrund av att medieutrymmet för partierna är begränsat så är det oerhört viktigt att detta kan ske på lika villkor. Speciellt när särskilda mediesatsningar görs inför ett val.

Det här valet känns inte på något sätt rättvist. Att planera program genom att utesluta vissa partier får så klart menlig påverkan på valets utgång. Det är inga överord att säga att det här valet är styrt av media med osjysta metoder. Och som definitivt inte hedrar begreppen opartiskhet och objektivitet.

Styrelsen partiet Samerna

Kommentera/Läs mer på Facebook

Artiklar, Val 2021

Samefondens vara – eller inte vara?

Lämna en kommentar

I sitt partiprogram uppger Guovssonásti att de ska arbeta för ett rättssäkert samiskt samhälle. Det är självklart en mycket bra inställning. Om man nu utgår från att formen ska vara rättssäkerhet så ställer det ju även krav på att innehållet i politiken ska gå i linje med vad man vill uppnå.

Utifrån ett mera vidgat perspektiv på vad rättssäkerhet i praktiken innebär för ex renskötseln, uppstår frågan hur detta rimmar med partiets planer på att avveckla samefonden i dess nuvarande konstruktion och överföra samefonden till Sametinget och samebyarna.

Guovssonásti uppger att de vill att fondens ersättningar ska återföras till de skadelidande, alltså samebyarna. Det låter ju storslaget och bra. Men hur detta ska fungera i realiteten och vilka konsekvenser det kan medföra blir då högst relevanta frågeställningar.

Det är samefonden som bidragit till att rättssäkerhet kan råda!

Frågan om samefondens syfte och konstruktion är en stor fråga som förtjänar att hanteras med respekt. I de möten regeringen höll hösten 2020 med anledning av den förestående utredningen av rennäringslagen medföljde förslag till utkast på en ram på vad som skulle utredas. I framställan framgick följande. ”Mot bakgrund av bland annat Girjasdomen samt ytterligare frågor som en utredning kommer att behandla bör samefonden konstruktion samt fördelning av avgifter och ersättningar enligt rennäringslagen i den samma ses över”. Självklart måste även konsekvenser utredas vilket i utredningssammanhang är en självklarhet. Men har Guovssonàsti gjort det? Knappast troligt.

Att renskötseln hela tiden fått försvara sin rätt i domstolar har snarare blivit en normalitet än ett undantag. Och utan fondens ekonomiska muskler hade sannolikt framstegen i de samiska rättsfrågorna varit rätt så begränsad för att inte säga obefintlig.

De senaste stora rättsprocesserna fonden varit ekonomiskt involverad i är Härjedalsmålet, Rätansmålet, Nordmalingmålet och nu senast Girjasmålet. De tre senaste målen har återställt rättigheterna till renskötselns favör men också medfört att ovärderliga rättsliga vägledningar tillkommit. Utan fondens samlade resurser hade det naturligtvis varit ett stort problem om ens möjligt att genomföra dessa processer.

Med facit i hand är det samefonden som genom sina ekonomiska muskler stått för att rättssäkerhet ska kunna råda. Att renskötseln har kunnat få sin sak prövad på ett opartiskt och objektivt sätt i en domstol är grunden för rättssäkerhet. Begränsas den möjligheten eller rent av tas bort genom att man inte har råd så förstår var och en att det är mycket svårt för enskilda samebyar att föra en process i stora viktiga rättspolitiska frågor.

Samefonden bygger på en solidarisk tanke.

Fonden bygger på en solidarisk tanke som har till uppgift att främja både enskilda och kollektiva renskötselangelägenheter men bidrar även till att finansiera samisk kultur.

Här måste man noga tänka både en och två gånger och inte bara skriva några rader i ett partiprogram utifrån vilket perspektiv man ska se en eventuell omorganisering. Det gemensamma intresset och nyttan med fonden bör vägas in före det enskilda intresset. Åtminstone bör man inte hantera frågan så slarvigt så att den enda institution som på riktigt möjliggjort att rättssäkerhet generellt kan råda riskerar att gå förlorad.

I samebyarnas renbetesområden finns fortsatt stora utmaningar att hantera som kan medföra nya rättsliga prövningar. Det senaste exemplet är Naturvårdsverkets beslut att tillåta vargetablering inom samebyarnas renbetesområden vilket påtagligt utgör en stor hotbild mot renskötseln. Vart landar frågan om jakt och fiskeförvaltningen, skövlingar av betesmark, överexploateringar, rovdjursfrågan, klimatanpassningar osv. Det är sannolikt enbart genom en ekonomisk och samordnad kraftsamling som renskötseln kan försvara sina existentiella rättigheter när dessa kränks eller ifrågasätts.

Anders Kråik
Ordf, partiet Samerna

Val 2021

Snabb analys av debatten mellan Guovssonástis partiledare Lars_Miguel Utsi och Jakt och fiskesamernas partiledare Håkan Jonsson.

Lämna en kommentar

”Ämnet Alla samers rätt till land och vatten”

Ingen av parterna berörde upphovet till dagens rättsliga situation, nämligen statens assimileringspolitik vilket är ytterst förvånande. Eftersom det är just statens genomslag av assimileringspolitiken som ställt samer som inte bedriver renskötsel utanför en specifik lag så borde det varit en central fråga när man diskuterar samernas rätt till land och vatten. 

Vid inrättandet av den första renbeteslagen fram till dagens rennäringslag så har lagen i allt väsentligt fokuserat på en reglering av renskötseln. Statens syfte med renskötselrättens utövande genom medlemskap i sameby är att det bedrivs renskötsel. Alltså en näringslag, inte en allmänsamisk lag. Inför 1971 års omdaning av rennäringslagen föreslog staten att den nya renskötselorganisationen skulle heta ”Renby”.  Ett mera associationsriktigt benämnande tyckte man, men det motsatte sig SSR som föreslog sameby.

Rätten enligt lagen följer ett utövade av renskötsel men tar hänsyn till att renskötseln bedrivs utifrån en familjebaserad form.  (En kvarleva från det tidigare Siida systemet).  Därför finns det en ekonomisk reglering mellan renskötande medlem och medlem. I debatten blandas fakta bort och man fäktar i blindo med visioner som låter bra och helt plötsligt blir staten genom den aviserade översynen av rennäringslagen en messias. Ett hopp, en part som man nu känner förtroende för. I samepolitik behöver man tydligen inte förhålla sig till realiteter. Nu blir det Glasnost och Perestrojka och gamla oförrätter från statens sida är som bortblåst. Glömt är också att regeringen för nån dag sedan dragit tillbaka förslaget om en konsultationsordning för det samiska folket.

Jonsson pratar om folkrätt men har inte ett större perspektiv än att rennäringslagen ska förväntas omdanas till en allmänsamisk lag vilkas rättigheter Sametinget ska styra över. Det vore ju som att Sametinget skulle få kompetens att styra över bruket av samisk privatägd mark eller andra samiska egendomsrätter. Borta är de civilrättsliga aspekterna. Men grundlag och Eu – förordningar behöver man ju inte bry sig om. Och så måste man ju ta hänsyn till ortsbefolkningen. En översyn av samiska rättigheter gäller ju inte bara det samiska folket utan det ska även kompliceras till ytterligare med att ta in andra grupper. Den bakomliggande retoriken är att rennäringslagen är ond, den har ställt samiska grupper mot varandra. Att en sameby vann mot staten i fråga om ensamrätt till jakt och fiskeförvaltning är katastrof.  Komponenter som rasbiologi och kolonisering är oväsentliga i den retoriken. Likaså statens cyniska splittring av ett folk.

Utsi ser framför sig att renskötselns förutsättningar ska förändras med en översyn av lagen. För säkerhets skull måste jag nämna att förutsättningarna är fortfarande att renskötseln är en arealbaserad näring som utgår från fritt naturbete och som bygger på sin egen rättsliga grund.  Det kan knappast en lag bortse på.

Anders Kråik