Reformer

Reformer

 

Reformer

Statsmakten har i århundraden styrt över samerna i eget intresse. Många prövningar och förändringar har skett. Väldigt lite har samerna själva kunnat påverka utvecklingens gång. I de stora statliga reformerna har samerna varit utlämnade till nationalstatens goda vilja. Detta har lett till att förståelsen för det samiska folket inte alltid varit det bästa och heller inte det främsta målet i en kolonisering av samiskt land. För samisk del har utredningar föregått lagstiftning men färgats av den svenska synen på regleringar av rätt samer emellan. Splittringen bland samer har ofta blivit konsekvensen av en stel och oförstående lagstiftning för samers skiftande livsvillkor

FN:s Urfolksdeklaration

FN:s urfolksdeklaration antogs efter 22 år av FN.s generalförsamling den 13 september 2007. 

Sverige är en av nationerna som undertecknade deklarationen. Deklarationen ger nytt hopp för urfolken världen över inklusive samerna om staterna ska respektera och säkerställa urfolkens rättigheter. Det är viktigt nu att sametinget tillsammans med staten arbetar aktivt med en verklig realisering av deklarationen.

Nordisk samekonvention.

Nordisk samekonvention är ett gemensamt framtaget dokument som har processats fram  mellan de tre nordiska länderna, Sverige, Norge, Finland. Nordisk samekonvention omfattar alla samer oberoende av yrken. Sametinget antog konventionen 2006 och det ställs stora förhoppningar på att konventionen kan förverkligas för att trygga samernas rättsställning. 

ILO – konventionen 169

Enligt regeringen är grunden lagd genom utredningar för att se över en eventuell raticifiering av ilo-konventionen 169. Reformen kan ses som den viktigaste reformen för att  ny typ av sameby kan skapas med en säkerställd rättsgrund med breddad verksamhet, där alla samer får plats. Klara besked behövs när det gäller rättsgrunden för den samiska befolkningen.

 Gränsdragningskommissionen

En statlig utredning, gränsdragningskommissionen, skall fastställa gränserna för samernas sedvanerättsområden i Norrland. I samband med stiftandet av första renbeteslagen 1886 och 1925 års renbeteslag uttalade staten att samernas sedvana finns i hela Norrland ända ner till Gävleborgs län. I förhållande till statens tidigare uttalanden har betesmarkerna inskränkts. 

Samiskt självbestämmande

SAMERNAs 7:e kongress är 1999 antog enhälligt programmet “Samiskt sjålvbestämmande”. SAMERNA var därmed först av samiska organisationer, inbegripet samiska organisationer i Norge, Finland och Ryssland, att skapa ett skrivet dokument för hur någon form av självbestämmande kan skapas för samer. Programmet lämnades in som motion till Sametinget samma år. SAMERNAs program innehöll nio konkreta förslag. Den statliga Sametingsutredningen som presenterades 2002 godtog fyra av förslagen. 

Sametinget har 2006-2008 arbetet med en utredning för självbestämmande som antagits av sametingets fullmäktigeförsamling under våren 2008. Dokumentet har av sametingets självbestämmande kommitè lämnats över till den pågående grundlags beredningen.

Organiserandet av nästa generations sameby med utvidgad lagstiftning

Här har SAMERNA lagt förslag i ett omfattande programarbete som syftar till att stärka det samiska samhället

Jämställdhet

Regeringen har under 2008 beviljat Sametinget 1,5 miljoner kronor. Medlens syfte är att stärka kvinnornas roll i det politiska arbetet med en jämnare könsfördelning i sametinget. Vi tycker att man även i grunden ska bereda en jämställdhet utifrån sociala, ekonomiska, rättsliga, och etiska förhållanden för alla. Det är först då jämställdhet verkligen kan uppnås och ge sig till uttryck i en jämställt samhälle. Partiets ideologi vilar på i grundvalarna av rättvisa, solidaritet och jämlikhet där alla värderas lika I partiets arbete har det sedan flera år tillbaka stadgats för en jämbördig fördelning av uppdrag, tillsättningar och varannan man och kvinna på partiets valsedlar.

Grundlagsberedningen.

Den pågående grundlagsutredningen ska komma med förslag på en förändring av Sveriges konstitution (grundlagen). Det berör samerna i allra högsta grad och är högst avgörande om att samer som ett urfolk kan tillerkännas ett skydd i grundlagen.