Del 1.

Den första partiledardebatten är nu genomförd inför Sametingsvalet. De frågor som debatterades var:

• Rösträtt i sametinget
• Renmarkskommitténs/samebyarnas organisering
• Sametingets myndighetsansvar och roll
• Rapporten, våld mot samiska kvinnor

Rösträtt i Sametinget!

I frågan om rösträtt till Sametinget framkom lite överraskande att i princip alla partier med smärre justeringar är emot överklagandemöjligheten av de som redan upptagits på röstlängden.
Styrelsepartierna, Jakt och fiskesamerna, skogssamerna och landspartiet svenska samer var nu helt emot att personer upptagna på röstlängden skulle gå att överklaga. Min Geaidnu var också emot.

När en motion som initierats av partiet Samerna behandlades för lite drygt ett år sedan och som yrkade på att röstlängden inte skulle vara offentlig och därmed inte överklagningsbar var alla partierna för att röstlängden skulle gå att överklaga.
Motionen avslogs med buller och bång.
Som tidigare skrivits här på sidan anser partiet Samerna att valnämnden själv skulle kunna sköta en eventuell korrigering av röstlängden om det framkom uppgifter att en sökande farit med vilseledande uppgifter vid ett ansökningstillfälle.

Guovssonásti sällade sig nu till partiet Samernas uppfattning att valnämnden själv skulle kunna korrigera tidigare begångna felaktigheter utan att man tillät överklagningar. En sund insikt som vi tackar för. Samelandspartiet uppgav att de kunde slopa överklagandemöjligheten i de fall en ny revidering av röstlängden gjordes.
Men det är bara det att samelandspartiet vill att hela röstlängden ska rivas upp vilket måste betecknas som en orealistisk åtgärd. Tänk att en valdebatt kan ändra gjutna ståndpunkter från de flesta partierna till att få en mer nyanserad syn på röstlängd och överklagningar. I övrigt framkom en del bra förslag som i sammanhanget kan vara värt att titta på.

Renmarkskommittén/samebyarnas organisering!

Styrelsen förslag om ny organisation och medlemskap i samebyarna togs upp. Den utredning som Renmarkskommittén gjorde om styrelsens förslag visade på att förslaget om samebyarnas organisation och medlemskap inte var förenlig med grundlagen i fråga om egendomsskydd.
I förlängningen är styrelsens förslag inte heller förenlig med Europakonventionens egendomsskydd eftersom Sverige genom anslutningen till Eu lyder under konventionen.
Därmed faller argumentet från styrelsepartierna att internationell rätt skulle göra en annan bedömning.

Trots svart på vitt från utredningen som leds av justitierådet Runesson och som är knutna till en rad juridiska experter vidhöll styrelsepartierna sitt förslag.
Det är bäst att tillägga att folkrätten inte heller ger stöd för att ta annans egendom i beslag utan samtycke eftersom styrelsepartierna framhävde även detta som ett bärande argument.

Skogsamernas partiledare Stefan Mikaelsson svävade ut i sitt försvar av styrelseförslaget och angav argument som måste betecknas häpnadsväckande. Skogsamernas argument var att de stod bakom förslaget för ”att inte avhända regeringens sitt ansvar och förpliktelser” mot det samiska folket”.

Med det argumentet från partiledaren så skulle det alltså vara principiellt motiverat att i ett samiskt sammanhang fördela enskild egendom till andra utan dialog eller samtycke från de som besitter egendomen. För övrigt prövades ett sådant förfarande när det gällde förslaget till ny renskötselkonvention som också gick ut på att ta ifrån andra (även skogsamer) sin egendom utan samtycke men som inte hade lagstöd. Men då var det annat ljud i skällan från skogsamernas representanter. Med rätta ska tilläggas.

Men det är inte att ställa regeringen till ansvar med ett sådant tillvägagångssätt. Det är att ta sig rätten att frånta och fördela andra människors egendom och det kallas för stöld och har inget med att ställa regeringen ansvarig. Utifrån tidigare hållning från skogsamerna funderar man så klart på om partiets ideologi nu bytts ut till förmån för något annat, mera berikande för partiets företrädare.

Marie Persson Njajta som är LPSS partiledare ansåg att man inte kan ta utredningen på allvar. Här var det urfolksrätten och folkrätten som gällde. Förslaget påstods också vara oförenlig med internationell rätt. Trots att det nu slagits fast att styrelsens förslag bedöms vara olagligt.

Jakt och fiskesamernas partiledare och tillika Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson menar att det finns en skyldighet från staten som skapat rennäringslagen vilket medfört att rättigheterna stulits från de som inte är med i samebyn i dag. I sammanhanget glömde Håkan att säga att genom statens system har många samer egen mark, upplåtelser och arrenden för jakt och fiske. Sammantaget erfar partiet att det handlar om flera tusen upplåtelser och arrenden.

När det gäller historiska förhållanden så är fakta att rennäringslagen enbart tagit bäring på att reglera renskötseln. Däremot kan man anklaga staten för att ha underlåtit sig att upprätta en paralellag för upprätthållande av samiskt språk och kultur. (minoritetsspråklagen undantaget men den är inte tillräckligt ändamålsenlig för samiska förhållanden och behov). Staten har gjort övergrepp och står för en rad orättfärdigheter och det ska belysas i den pågående sanningskommissionen.
Men att möta oförrätter med oförätter löser inga interna konflikter. Men återigen blir styrelsens förslag missriktat då det innebär att styrelsen själv förespråkar att stjäla tillbaka rättigheter från de som nu har rättigheter. Med ett sådant agerande riktar styrelsen udden av svärdet inåt och gör samebyarna med dess medlemmar ansvarig att tillrättalägga förgångna missförhållanden i stället för staten.
Det är föga framsynt att arbeta för en splittringspolitik för där finns ingen vinnare.

Allra minst för rättighetsmässigt svagare grupper. Alla behövs i en kontext av samisk kultur och näringsliv. Mångfald är berikande och för den samiska kulturen framåt men att ställa grupper mot varandra är inget annat än att sko sig på röster i egen sak. Men dialog, samråd, samtycke och konsultation för att lösa komplexa frågor behövs tydligen inte i styrelsens värld.

Utifrån styrelsens ståndpunkter för sitt eget förslag tycks det saknas insikt att förslaget är orealistiskt. Men om man ska vara lite mild i sin kritik kan man som ursäkt alltid framhålla att politik inte alltid är i samklang med verkligheten.

Så en liten tillbakablick.
– På Sametingets plenum det första året av mandatperioden kom Håkan Jonsson fram till mig och berättade att Jakt och fiskesamerna till nästa val skulle få egen majoritet. Jag svarade lite förvånat – Hur då? Ja, det ska du få se.

Så här i efterhand kan man konstatera att kaptenen fått rejäl slagsida på skeppet och att inriktningen nu handlar mera om att klamra sig fast vid skeppets skattkista.

Anders Kråik/partiordförande