Det koloniala arvets ansikte

Det koloniala arvets ansikte!

Så här i valtider är det dags att damma av lite historiska förhållningssätt från statens sida gentemot samerna. De gamla synsätten på samernas liv och leverne präglar genom lagar i högsta grad fortfarande samernas villkor. Allt som rör samer blir därför lite special, udda eller till och med icke existerande frågor. Exempelvis är samernas rättigheter lite på sidan om det övriga rättssamhällets värderingar. Inte klara och tydliga som andras rättigheter utan mera svävande, lite vaga, som man kan göra lite hur som helst med. Visserligen finns rättigheterna där men de uppstår hela tiden svåra tolkningar, ofta utanför de gängse ramarna av ett rättstänkande.

Lagarna har utgjort grunden för den koloniala frammarschen. Samtidigt som lagarna har gett ett visst erkännande till att bedriva renskötsel, så har lagarna också haft ett mera dunkelt syfte. Det syftet har bestått i att beröva samerna på land och vattenresurserna för att komma åt råvarorna av skog, vatten och malm, m.m. Ett annat syfte har varit att minimera det samiska folkets inflytande. Som en direkt konsekvens av detta har majoriteten av samerna avklätts sina rättigheter. Därmed har många utestängts från sitt kulturella arv. Andra lagar har medfört förbud mot samiska sedvänjor och synsätt. Exempelvis har staten via lag förbjudit den traditionella sedvänjan för samerna att avliva sina renar med nackstick.

Undantaget som bekräftar regeln!

Det finns undantag på hur rättsvårdande samhällsorgan kan se på en kulturs sedvänjor även om de strider mot gällande lag.

I ett uppmärksammat domstolsavgörande i Östersunds tingsrätt i fjol, gällande en avlivning av en ren med ett nackstick, frikände domstolen den åtalade renskötaren. I korta drag kom domstolen fram till att inget onödigt lidande hade påvisats för renen, även om metoden strider mot djurskyddslagen. Domstolen ansåg vidare att ”Det måste krävas goda skäl för att kriminalisera en ursprungsbefolknings traditionella metoder för att utöva en traditionell näring”.

Debatten om olaglig jakt…

Samerna har i alla tider skyddat sina renar och tamdjur mot rovdjur genom jakt utan att tvivla på att detta skulle vara olagligt. Den företeelsen delar för övrigt samerna med alla världens kulturer som håller på med djurhållning.

Denna för rennäringen förvaltande sedvänja är numera förbjuden. Och det har bara varit för samer, i likhet med glesbygdsbor att acceptera lagen med tvingande verkan. I gengäld skulle staten för samiskt vidkommande ansvara för förvaltningen och skydda renskötseln. Nu står många renskötare ute i samebyarna på ruinens brant – överkörda av en explosion av rovdjur. Många har tvingats sluta. I en rättstat ska lagar respekteras och det kan tyckas vara bra att rennäringens främste organisation tar avstånd från olaglig jakt på rovvilt med slagordet, Noll Tolerans!

Ja visst, men det finns också en verklighet som inte alls är lika självklar utanför de ombonade rummen för de som ser sina livsverk förvandlas till noll och ingenting. Ställ frågan i stället om varför hårt arbetande och hederliga människor tvingas vidta så drastiska åtgärder att de riskerar dryga straffpåföljder för att begå brott.

Var och en får bedöma om det är moraliskt rätt att säga ”noll tolerans för att freda sin egendom” till de människor som just förlorat sitt livsverk i rovdjurens gap. Den hållningen bör i så fall åtföljas av en anständig förklaring om varför samhället inte har varit lika skoningslös med att fördöma övergreppen de utsatts för. Hur som helst, har något gått rejält fel i den statliga rovdjursförvaltningen som har sin grogrund i extremfalangers effektiva lobbying mot våra riksdagspolitiker.

… kan också ses mot bakgrund av andra olagligheter!

Man kan ju undra om det inte är lika olagligt att skapa lagar som har sitt syfte i att beröva det samiska folket sina hävdvunna rättigheter, att beröva samerna på sitt kulturella arv genom olika påbud. Att efter exkluderande lagar utestänga majoriteten av samerna från sina hävdvunna rättigheter till land och vatten. Att odla upp rovdjursstammar som driver människor från hus och hem, att förbjuda samerna att använda sina kulturellt betingade sedvänjor i sin djurhållning, fisketraditioner, jaktutövning mm. Om detta nämns inget! Och det är oroande. Mot detta statliga handlande och vandlande hade det varit högst befogat att kräva Noll Tolerans!

Kanske kan ni tycka, att det jag sagt nu är ett försök att rättfärdiga den ena oegentligheten med den andre, men det är absolut inte mitt syfte. Däremot vill jag belysa de problem som har sin bakgrund i ett historiskt skeende. Vilket i ett nutidsperspektiv satt en djup prägel på de missförhållanden som råder i dag. Nu krävs lösningar och åtgärder på alla plan!

Med dessa ord öppnar jag upp valrörelsen inför Sametingsvalet den 19 maj – 2013.

Anders Kråik

Partiledare

Kommentera