Då lämnar vi det år som gått och blickar framåt. Men först en liten återblick av det år som gått.
Ett år som präglades med ledorden, avstånd, handsprit, munskydd och tvätta händer.
Girjasdomen.
Året rivstartade med domen som fick statens koloniala försyndelser att skaka i sina grundvalar då Högsta domstolen förkunnande i dom den 23 januari att Girjas sameby vunnit mot svenska staten. En långdragen process var nu över i ett mål som pågått i drygt 11 år och som handlade om rätten att förvalta småviltjakt och fiske inom samebyns område. När så domen rapporterades ut i riksmedia tutades och vinkades det glatt i huvudstaden när folk såg samerna i sina dräkter. Det var en sorts folkets hälsning som uttryckte medkänsla och upprättelse.
Alla samebyar stod bakom processen.
Nu var det inte bara Girjas som stod bakom en process även om de var huvudaktör i målet. Innan stämningen mot staten lämnades in hade alla samebyar mangrant slutit upp bakom beslutet. Det skedde på SSR:s landsmöte 2008. Det var också då som Girjas utsågs att vara den Sameby som skulle utgöra part i målet. 2009 lämnades stämningsansökningen in. Samefonden har under processens gång varit involverad som finansiär. Trots att målet enbart omfattade en sameby så har det varit en av Sveriges största civilrättsliga mål. Med domen i hand finns nu en vägledande dom över rätten att förvalta jakten och fisket inom samebyarnas renbetesområden.
Vad händer nu?
Som en följd av domen har regeringen påbörjat en process som ska föregå framtagandet av direktiv inför en kommande utredning av rennäringslagen. Det märkliga är att många motstående intressen förutom de samiska intressena har fått komma till tals. Främst på barrikaderna har jägareförbundet stått. De har drivit och anser fortfarande att den rådande ordningen som rådde vid införandet av den fria småviltjaktreformen ska kvarstå. Hade det varit omvänt att staten vunnit målet så hade jägareförbundets krav varit mera relevant men nu är det faktiskt tvärtom. Mer tondöv än så kan man nog inte vara mot en dom som avgetts av nationens högsta rättsliga instans. Justitieombudsmannen har under hela processen varit tydlig med att staten å sin sida ville ha ett rättsligt klarläggande i frågan och då får man väl utgå från att domen respekteras fullt ut.
I ett samiskt perspektiv är domen ett erkännande av samernas rätt i egenskap av ett urfolk som bebott landet så länge att en obestridbar rätt uppstått på grunden urminnes hävd. Den rätten omfattar alla samer vilket också framgår i lag. Nu kan man i och för sig hävda med fog att det är samebyn som erkänts rätten att förvalta, dvs att det med dagens reglering av rennäringslagen skulle omfatta enbart medlem i sameby. Staten kan dock utifrån de folkrättsliga förpliktelserna som beaktats i domen se sig nödgad att reformera en helt ny samepolitik vilket också ett enigt Sameting uttalat.
Pandemin av covid – 19.
En hel värld satts i chock när nyheten om det nya viruset kom från den kinesiska staden Wuhan. I början kändes hotet avlägset men när larmrapporter strömmade in från de italienska skidorterna om att smittan tagit fäste ökade paniken. Viruset hade bara på någon vecka tagit sig in i Europa och spreds nu som en löpeld. De första rapporterna om insjuknade svenskar kom strax därefter. Nu började också de första dödsfallen rapporteras. Pandemin blottade stora brister i beredskapen.
Det blev en dyrköpt erfarenhet som kostade många människor livet och ett helt förändrat leverne i samhället mot det vi var vana vid. Att överblicka alla konsekvenser av pandemins härjningar för samisk del kan inte göras förrän pandemin ebbar ut och ett normalt leverne kan uppstå igen. Förhoppningarna står nu i att besegra viruset med vaccin.
Arbetet med att nå Samepolitiska mål sker digitalt.
Sametingets verksamhet i likhet med andra verksamheter fick ställas om över en natt. Det politiska arbetet har dock kunnat fortsätta om än i andra former. Planerade fysiska möten fick ställas in eller ändras. Det visade sig snabbt att den digitala beredskapen var mycket god och väl utvecklad för att ersätta fysiska möten. Snabbt var Sametinget på banan och kunde utan större besvär fortsätta arbetet men nu utan resor och fysiska träffar. I slutet av året och med vidtagna säkerhetsåtgärder samt avskilt från övriga samhället kunde dock Sametinget genomföra ett fysiskt plenum
Några viktiga politiska frågor.
Lag om konsultation.
En fråga som det har arbetats med under flera år är lagen om en formell konsultationsordning. Den tar bäring på att de samiska parterna såsom Sametinget, samebyarna och samiska organisationer/föreningar har rätt att begära konsultation av frågor av särskild betydelse. Konsultationen omfattar statliga förvaltningsmyndigheter, regeringen, kommuner och regioner. Förslaget har mött hårt motstånd från exploaterande intressen inom renskötselområdet, främst skogs -och gruvnäringen. Förslaget kommer under 2021 att läggas fram som en proposition till Sveriges riksdag. Som med all lagstiftning är det viktigt att lägga fast en standard hur den ska tillämpas för att uppnå avsedd effekt. En viktig del i det är att samiska parter bör bevaka sin rätt för att komma tidigt in i olika beslutsprocesser för att ha möjlighet att påverka på ett bra sätt.
Beredningsprocess Sanningskommission
Regeringen beviljade en miljon till Sametinget som ska gå till arbetet med en beredningsprocess inför en sanningskommission. Arbetet startades upp genom enkätsutskick till den samiska allmänheten för att inhämta synpunkter som sedan ska sammanställas om vilka teman som ska ligga till grund i en sanningskommission.
Regeringsuppdrag psykisk hälsa
Regeringen har gett folkhälsomyndigheten -och Socialstyrelsen uppdraget att tillsammans med bland annat Sametinget inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi om psykisk hälsa och suicidprevention (självmord). För utförande av uppdraget har Sametinget delegerat uppdragets genomförande till Umeå universitet och som leds av hälsoforskare Petter Stoor. En nationell hälsostudie genom enkätfrågor kommer att genomföras bland den samiska befolkningen under 2021.
Anders Kråik, ordförande